Tolkningen av Markusevangeliet bär på ett kolonialt arv
Som det äldsta av de fyra evangelierna i Bibeln bedrev Markusevangeliet genom sin nedskrivna Jesusberättelse en slags förhandling gentemot den romerska imperiemakten. Evangeliet har dock blivit tolkat ur ett kolonialt perspektiv som troligtvis inte gör rättvisa åt vad evangeliet från början betydde, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Religionsvetaren Hans Leander har undersökt hur Markusevangeliet som berättelse förhöll sig till den romerska imperiemakten. Han har närmat sig frågan utifrån ett antagande om att Bibeln bär på ett kolonialt arv och att bibeltolkning, även akademisk sådan, alltid är färgad av tolkarens position och perspektiv. För att kunna påvisa det koloniala arvet har han studerat hur 1800-talets bibelforskare tolkade Markusevangeliet – tolkningar som också visade sig vara påverkade av 1800-talets koloniala tankesätt.
– Jag fann att föreställningar om grekiskt och semitiskt inom bibelforskningen samspelade med en upphöjd kolonial, europeisk identitet. ”Greken” representerade ofta det metafysiska, det progressiva och det kristna, medan ”semiten” (eller ”juden”) representerade det teokratiska och stagnerade, och framställdes som ”den andre”. Det fanns också en etablerad syn på ”hedningar” som under 1800-talet fortsatte att vara central i den koloniala utbredningen, vilket även präglade bibelforskningen under denna tid, säger Hans Leander.
Hans Leander anlade därefter ett postkolonialt perspektiv på Markusevangeliet för att ta reda på hur evangeliet förhöll sig till den romerska imperiemakten. Inom den postkoloniala teoribildningen har olika begrepp utvecklats för att förstå och analysera ojämlika relationer, särskilt relationer mellan kolonisatörer och koloniserade. Förståelsen av en maktrelation blir då mer mångfacetterad än ett renodlat ”för” eller ”emot” den dominerande parten. Avhandlingen tillämpar dessa begrepp på Markusevangeliet som när det börjar cirkulera representerar en minoritetsgrupp i imperiekulturens marginaler. En slutsats är att även om Markus utgör en motstridig representation sänder berättelsens intrig subtila men ändå tydliga subversiva signaler.
Synen på hur Markusevangeliet förhöll sig till Romarriket har enligt Hans Leander framförallt präglats av den moderna uppdelningen mellan religion och politik. Avhandlingen går dock emot en sådan tolkning.
– En sådan uppdelning var främmande för Markusevangeliets första mottagare. Det fanns ingen sekulär politisk sfär som var skild från religionen. Vill man förstå vad Markus betydde för sina första åhörare så behöver man tänka bortom denna uppdelning, säger Hans Leander.
Kontaktinformation
Mer information:
Hans Leander, telefon: 031–731 15 59, 0703–99 22 34, e-post: hans.leander@lir.gu.se
Avhandlingens titel: Discourses of Empire: The Gospel of Mark from a Postcolonial Perspective
Tid och plats för disputation: fredagen den 9 december 2011 kl. 14.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Jorunn Økland
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: expedition@lir.gu.se
Avhandlingens abstract finns även digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/26886
