Utebliven kvällsmjölkning påverkade korna mer än väntat
Driftstopp i stora ladugårdar med automatisk mjölkning kan leda till att enskilda kor får vänta i upp till ett dygn på nästa mjölkning. Sådana kor mjölkar mindre under tio dagar efteråt. Mjölkens sammansättning och kvalitet försämras inte av det långa mjölkningsuppehållet, men celltalet i mjölken fördubblas under de första dygnen. Detta visar Branislav Lakic i en doktorsavhandling från SLU.
I mjölkkobesättningar med automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”) har man sett att celltalen* i tankmjölken ökar tillfälligt efter ett tekniskt stopp i anläggningen. Den troliga orsaken är att många kor får stå länge i kö innan de blir mjölkade efter stoppet – för en enskild ko kan mjölkningsuppehållet bli upp till ett dygn. Hur ett enstaka förlängt mjölkningsintervall påverkar en ko, när det gäller mjölkmängd, celltal, mjölksammansättning etc. har inte undersökts tidigare, och det är den kunskapsluckan som Branislav Lakics doktorsavhandling nu fyller.
I studien användes kor som normalt mjölkades två gånger per dag, och som hade låga celltal i mjölken. Korna följdes före och efter ett förlängt mjölkningsintervall på 24 timmar (genom att kvällsmjölkningen uteslöts vid ett tillfälle).
Branislav Lakics arbete visar att ett enstaka längre driftstopp kan leda till väsentliga ekonomiska avbräck för en mjölkproducent. Hos kor som fick vänta i ett dygn på nästa mjölkning minskade mjölkproduktionen med mer än 0,75 kg per dag under tio dagar eller mer. Dessutom var celltalet i mjölken fördubblat under de första två dagarna, vilket kan leda till lägre betalning för mjölken. Mjölkens sammansättning och kvalitet påverkades däremot inte negativt.
– Att produktionen påverkades så starkt av en så kortvarig juverstörning är anmärkningsvärt, säger Branislav Lakic. Det hade jag inte förväntat mig.
En av slutsatserna i avhandlingen är att det är viktigt att förebygga mjölkningsstopp, och att se till att de blir så kortvariga som möjligt om de ändå inträffar.
En annan del av avhandlingen handlade om den immunologiska reaktion som sker i kons juver vid ett långt mjölkningsuppehåll, och hur denna skiljer sig från den man ser då kon drabbas av en infektiös juverinflammation.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 63–66 i avhandlingen.
* Celltal ingår i mejeriernas kvalitetsbetalningssystem som en indikator på juverhälsan i besättningen. Höga celltal påverkar också mjölkens sammansättning och egenskaper. När man talar om mjölkens celltal avses celler från kon själv, och det handlar främst om vita blodkroppar. Mjölken från friska kor innehåller celler i låg halt, med vid en infektion i juvret uppstår en inflammation och då ökar antalet vita blodkroppar. Det är en del av kons försvar mot infektionen.
———————————————————
Branislav Lakic, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling Effect of a single prolonged milking interval in cows. Study of indicators and mediators of inflammation, milk composition and yield den 7 december 2011 vid SLU i Uppsala. Opponent var Professor Alfonso Zecconi, University of Milan, Italien.
Mer information: Branislav Lakic, 018-67 23 23, Branislav.Lakic@slu.se
Länk till avhandlingen
