Förtroendet för forskare ökar igen

Vad beror det på?
— Förra året var det en tydlig nedgång i förtroendet för forskare, och det är svårt att veta varför. Men en hypotes är att FN:s klimatpanel fick hård kritik för sina rapporter bara några veckor innan vår undersökning, säger Karin Hermansson, forskningschef på Vetenskap & Allmänhet. 
— Annars har förtroendet legat stabilt på 75-80 procent under de tio år vi mätt. Det är ett ganska högt förtroende. Forskning är ju ingen kontroversiell fråga i det svenska samhället, så det finns t ex ingen stark polarisering mellan olika grupper.

Vilka faktorer påverkar förtroendet?
— Utbildningsnivån är det som påverkar mest. Högutbildade personer är mer positiva till vad forskningen kan åstadkomma än de som bara har grundskoleutbildning. En förklaring kan vara att man ofta har högre förtroende för sådant man känner till och är berörd av. Har man själv pluggat kommer man närmare forskningen och förstår bättre hur det funkar, vilket ger en mer positiv bild. För lågutbildade ligger forskning kanske längre bort och det kan då lättare uppstå en misstro.

— När vi har frågat vad som påverkar förtroendet negativt, är de vanligaste svaren att forskarna ibland är styrda av andra intressen och ibland fuskar i sitt arbete. I en tidigare undersökning  såg vi att de som har högt förtroende svarar att det beror på att forskare upplevs som pålästa, engagerade och kunniga.

Vilket ämne har högst förtroende?
— Medicinsk forskning! Det kommer alltid högst, både när det gäller förtroende och viktighet. Jag tror det har att göra med att sjukdomar är något som engagerar alla — alla drabbas, antingen själv eller någon anhörig. Dessutom kan det hänga samman med ett högt förtroende för sjukvården i stort.

Hur ser det ut i andra länder jämfört med Sverige?
— Sverige ligger bland fem-i -topp när det gäller förtroendet för forskning, av de länder som undersökts. Övriga länder i topp är Finland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Svenskarna är generellt ett tillitsfullt folk. Flera undersökningar visar att vi litar på våra medmänniskor i allmänhet, vilket spiller över även på förtroendet för forskare.

Hur vet ni allt detta?
— Vi gör årliga undersökningar, dels genom ett tusental telefonintervjuer, dels genom enkäter i samarbetet med SOM-institutet. Dessa jämförs dessutom med internationella undersökningar.

Vad tror du om förtroendet för forskare i framtiden?
— Oj, jag är ingen spågumma…  Förtroendet för forskare generellt, som är det vi frågar om, har på det hela taget legat ganska stabilt i tio år och är redan högt, så jag är tveksam till om det kan bli så mycket högre än 80 procent. Vissa menar att det kanske till och med är lite väl högt. Ju mer folk får insyn i forskningen, desto mer kritiska frågor kan de ställa, vilket är positivt. All forskning är ju inte bra.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Fotnot: Läs mer om Vetenskap & Allmänhets årliga barometer.