Studier bekräftar: Medelhavskost ger längre liv
En Medelhavsliknande kost med mycket grönsaker och fisk ger ett längre liv. Det visar samstämmiga resultat från fyra kommande studier vid Sahlgrenska akademin.
Ända sedan 1950-talet har forskningsstudier visat att en Medelhavsdiet, baserad på ett högt intag av fisk och grönsaker och lågt intag av animalisk mat som kött och mjölkprodukter, leder till en bättre hälsa.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu studerat vilka effekter en Medelhavsliknande diet har för äldre svenskar. Med hjälp av den unika så kallade H70-studien, som i mer än 40 år studerat tusentals sjuttioåringar i Göteborgsområdet, har forskarna jämfört 70-åringar som äter en Medelhavsliknande kost och jämfört dem med de som ätit mer kött och animaliska produkter.
Resultaten visar att äldre som äter en Medelhavsliknande diet har 20 procents större chans att leva längre.
– Rent konkret innebär det att äldre som äter en Medelhavsliknande diet lever uppskattningsvis två-tre år längre än de som inte gör det, säger Gianluca Tognon, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
De nya resultaten får stöd av ytterligare tre än så länge opublicerade studier om Medelhavsliknande diet och dess hälsoeffekter: den ena utförd på personer i Danmark, den andra på personer i norra Sverige och den tredje på barn.
–Slutsatsen av de här studierna är att en Medelhavsliknande diet tveklöst har ett samband med bättre hälsa, såväl för äldre som för yngre, säger Gianluca Tognon.
Gianluca Tognon är själv från Italien, men flyttade till Sverige och Göteborg just för att i samarbete med Lauren Lissners forskargrupp vid Sahlgrenska akademin utveckla forskningen kring Medelhavskost.
Artikeln Does the Mediterranean diet predict longevity in the elderly? A Swedish perspective publicerades i vetenskapliga tidskriften Age.
Kontaktinformation
FAKTA MEDELHAVSDIET
Unesco har erkänt Medelhavsdieten som ett immateriellt kulturarv. Enligt Unesco bygger Medelhavsdiet på en diet baserad på bland annat fisk, grönsaker, nötter och frukt, men begreppet omfattar också en uppsättning traditionella sedvänjor, där kunskaper förs vidare mellan generationer och ger en känsla av tillhörighet och kontinuitet för lokalbefolkningen.
Kontakt:
Gianluca Tognon, forskare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0727 335920
gianluca.tognon@gu.se
www.gianlucatognon.com
