Så bör allvarliga skallskador hanteras
Nu har forskare undersökt hur olika behandlingar av hjärnan efter allvarliga skallskador påverkar den samma. Resultaten visar bland annat vikten av att placera en skadad person korrekt efter en olycka, men också att en vanlig behandling av skallskador kan förvärra situationen för den drabbade.
Xiaogai Li, forskare och doktorand på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har gjort ett flertal studier över vad som händer med hjärnan efter det att personer drabbats av allvarliga skallskador med hjärnödem som resultat.
Till sin hjälp har hon bland annat tagit simuleringar via Finita elementmetoden samt röntgentekniken DW-MRI (Diffusion-Weighted Magnetic Resonance Imaging), och ett av hennes forskningsresultat visar att det är viktigt att en patient ligger på ett optimalt sätt i förhållande till sina skallskador eftersom graviation påverkar förhållandena i hjärnvävnaden.
– Om patienten har ett hjärnödem i den bakre delen av hjärnan och patienten placeras med ansiktet uppåt, som idag, resulterar gravitationskraften att vävnadens tryck i det svullna området är högre jämfört med om patienten istället placeras i framstupa läge. När den skadade patienten placeras med huvudet i framstupa läge minskar vätsketrycket i det svullna området med omkring 15 procent, säger Xiaogai Li.
Hon tillägger att det förbättrade huvudläget resulterar i att potentiella skador i det svullna områdets nervtrådar minskar i motsvarande grad. Därigenom har det svullna området större möjlighet att återhämta sig jämfört med när patienten placeras i ryggläge.
Xiaogai Li har även studerat konsekvenserna av så kallad dekompressiv kraniotomi, det vill säga att neurokirurgen öppnar upp skallbenet för att lätta på ett alltför högt tryck i hjärnan.
Dekompressiv kraniotomi är en inte helt ovanlig behandling vid allvarliga skallskador och vid behandling av stroke. Fördelen med behandlingen är att hjärnan då får större plats. Chansen att patienten överlever ökar därmed. Samtidigt har tidigare forskningsstudier tyvärr visat att risken för att patienten hamnar i ett så kallat vegetativt tillstånd också ökar.
Xiaogai Li har jämfört datortomografiska bilder före och efter behandlingen med dekompressiv kraniotomi hos ett antal patienter, och det är på så sätt hon kommit fram till sitt resultat.
– Tidigare forskning har antagit att nervtrådarna skadas av behandlingen. Min avhandling har kunnat förklara att töjningen av nervtrådarna höjs så kraftigt att ämnesomsättningen påverkas negativt. Detta skulle till en del kunna förklara varför så många patienter hamnar i ett vegetativt tillstånd och har därmed har svårt att fungera, säger Xiaogai Li.
Resultatet från avhandlingen skapar möjligheter att på sikt införa ett nytt skadekriterium vid sjukdomar i hjärnan genom att studera inte bra trycket i hjärnan utan även nervtrådarnas töjning.
Att studera töjningen av nervtrådar i hjärnan kan också göra det möjligt att i en nära framtid skapa bättre förståelse för om patienter med hydrocefalus, så kallad vattenskalle till följd av olika sjukdomar, blir hjälpta av neurokirurgisk operation eller ej.
För mer information, kontakta Xiaogai Li på 073 – 908 10 35 / xiaogai.li@sth.kth.se, Hans von Holst på 08 – 790 48 47 eller Svein Kleiven på 08 – 790 64 48 / svein.kleiven@sth.kth.se.
