Mer makt åt ensidiga kommentatorer vid mediedrev
Medierna får allt större tolkningsutrymme vid politiska skandaler av olika slag. Det hävdar Lars Nord, Mittuniversitetets professor i politisk kommunikation i en ny bok. Det senaste exemplet på maktförskjutningen är mediedrevet runt socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholt.
– Politikernas egna uttalanden får allt mindre plats i tv, tidningar och radio. Det blir ofta kortklippta uttalanden som kommentatorerna sedan får förklara, vilket får stor betydelse för hur allmänheten uppfattar det som hänt . Frågan om huruvida Håkan Juholt kunde sitta kvar som partiledare drevs till exempel av medierna. Det finns en stor kraft i det, säger Lars Nord, professor vid Mittuniversitetets centrum för medie- och kommunikationsvetenskap, DEMICOM.
När mediedrevet är igång finns det ett stort behov bland redaktionerna att publicera nästa steg. Ofta finns det lite konkreta nyheter att gå vidare med vilket gör att de politiska kommentatorerna får en central roll. Ett utspel ifrån en partikollega kan byggas ut med en förklarande intervju med kommentatorn. Till sist lever historien sitt eget liv i medierna, menar Lars Nord.
– När ingenting händer fylls utrymmet på med spekulationer för att hålla intresset vid liv. Man kan säga att medierna själva skapar historien genom att kommentera den. Inte sällan överdrivs ett förlopp och kryddas med slutsatser om avgångskrav. Kommentarerna blir också allt mer ytliga och ensidiga.
I ett kapitel i boken ”Scandalous! The Mediated Construction of Political Scandals in Four Nordic Countries” argumenterar Lars Nord för att kommentatorernas berättelser i dessa sammanhang ger dem rollen som både domare och åklagare. De får stå oemotsagda vilket gör att deras makt många gånger blir orimligt stor. Här finns ett inbyggt problem enligt Lars Nord.
– De får alltid sista ordet vilket gör varje kommentatorstolkning väldigt exklusiv. De måste också ofta leverera i all hast och förväntas provocera för att sticka ut. Det är för lite diskussion om detta och hur det påverkar politiken och demokratin.
Det förekommer också allt oftare att journalistiska artiklar eller reportage har en tolkande vinkel. I valrörelsen 2010 var 40 procent av alla nyhetsinslag av denna karaktär. Den sakliga och opartiska nyhetstexten blandas med journalistens egna kommentarer. Fenomenet förekommer i varierande grad i alla typer av medier.
– Rent generellt blir det mer och mer journalistiskt tyckande och tolkande i relation till politikernas egna utsagor, säger Lars Nord.
