Skogsråvara i tanken minskar inte koldioxiden
EUs miljömål står i konflikt med varandra när det gäller förgasning av biobränslen. Eftersom biomassa är en begränsad resurs innebär det att förgasning till fordonsbränsle snarast leder till ökade koldoxidutsläpp.
Det visar Elisabeth Wetterlund i sin avhandling som hon lägger fram vid avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet. Eftersom biomassa är en begränsad resurs innebär det att förgasning till fordonsbränsle snarast leder till ökade koldoxidutsläpp.
Bioenergi spelar en viktig roll för att nå EUs mål för förnybar energi. År 2020 ska 20 procent av energin och 10 procent av fordonsbränslet komma från förnybara källor samtidigt som utsläppen av koldioxid ska minskas med 20 procent från 1990 års nivå.
För att klara målen inom transportsektorn står hoppet till utvecklingen av andra generationens fordonsbränslen, framställda genom förgasning av cellulosabaserade råvaror, som grot, det vill säga de toppar och grenar som blir över i skogsindustrins olika processer.
Men när det gäller förgasning av biomassa står målen i konflikt med varandra, visar Elisabeth Wetterlund på avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet, i sin doktorsavhandling.
– Ser man till att biomassa är en begränsad resurs är det inte förgasningsbaserade drivmedel som ger störst bidrag till minskningen av koldioxidutsläppen, konstaterar hon.
Groten skulle exempelvis kunna bidra till en betydligt större minskning av koldioxiden som ersättning för kol.
– Tekniskt skulle det mycket väl gå att blanda in några procent grot i kolet och får stora miljövinster. Men det görs inte i särskilt stor utsträckning, kol är relativt billigt och finns i hur stora mängder som helst. Idag kostar det också för lite att släppa ut koldioxid, säger hon.
I sin avhandling har hon också studerat villkoren för en storskalig förgasning integrerad i värmeverket hos Tekniska Verken i Linköpings respektive i pappers och massabruket Billerud Karlsborg i Kalix. Här skulle storskalig förgasning kunna bli lönsamt om tekniken vidareutvecklas, om det finns en långsiktig politisk vilja samt ekonomiska incitament, typ elcertifikat.
För mer information kontakta
Elisabeth Wetterlund, 013-28 40 75
elisabeth.wetterlund@liu.se
Läs avhandlingen:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=43139be2e43d76ab056c4dee3f27?searchId=1&pid=diva2:488688
