Kroppens bakterier påverkar hur blodkärl bildas i tarmen

Bakterierna i våra tarmar är tio gånger fler än det finns celler i hela kroppen. Men hur vår normala bakterieflora fungerar och påverkar vår fysiologi, vårt immunsystem och vårt näringsupptag, är relativt okänt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie på möss upptäckt en tidigare okänd mekanism som tarmens bakterieflora utnyttjar för att påverka tarmens uppbyggnad. Resultaten, som publiceras i ansedda tidskriften Nature den 11 mars, öppnar för en framtida möjlighet att styra tarmens näringsupptag och bildandet av blodkärl i tarmen, vilket i sin tur kan utnyttjas för att behandla till exempel tarmsjukdomar och fetma.  

I fokus för studien står så kallade villi, ungefär en millimeter långa, fingerlika projektioner vars funktion är att öka tarmens yta och maximera dess förmåga att ta upp näringsämnen. I närvaron av bakterier blir dessa villi kortare och bredare, vilket gör att nya blodkärl måste bildas. Men hur denna process går till har varit oklart.

– Vår studie visar att det är signaler från den normala bakteriefloran som får kroppen att börja bilda nya blodkärl. Det sker genom en mekanism som väldigt förenklat går ut på att tarmbakterierna påverkar tarmcellerna att sätta fast en sockermolekyl på ett särskilt protein. Sockermolekylen fungerar som en ”postadress” och tar emot signaler om att producera ännu ett protein, som iscensätter den ökade blodkärlsbildningen, säger forskaren Fredrik Bäckhed, som lett studien vid Sahlgrenska akademin.

– Det kommer att dröja innan resultaten kan tillämpas kliniskt och omsättas i nya läkemedel. Men våra fynd är ändå spännande, och ett resultat av gedigen grundforskning som lär oss mycket om hur vi fungerar i samverkan med den normala tarmfloran.

Artikelns Tissue factor and PAR1 promote microbiota-induced intestinal vascular remodeling publicerades i Nature den 11 mars.