Biverkningar kan ofta förhindras
Nära hälften av de biverkningar som drabbat sjukhusinlagda vuxna eller vuxna akutpatienter kunde förhindrats. Det visar en studie vid Nordic School of Public Health NHV. – Det krävs ytterligare ansträngningar från vårdens sida om onödiga biverkningar ska undvikas, säger forskaren Katja Hakkarainen.
Forskare vid Nordic School of Public Health NHV har studerat förebyggbara biverkningar i olika patientgrupper.
– Enligt senaste studien är 52 procent av de biverkningar som fanns i samband med besök på akuten eller i början av sjukhusinläggning förebyggbara, säger apotekare och forskare Katja Hakkarainen vid Nordic School of Public Health NHV.
I denna patientgrupp har två procent av patienterna förebyggbara biverkningar, enligt studien. Studien visar också, när det gäller patienter som är inlagda på sjukhus att 45 procent av deras biverkningar kunde ha förhindrats. Hur många i den gruppen som har förebyggbara biverkningar kunde inte fastläggas i studien.
Katja Hakkarainen och kollegorna sammanfattade kontentan av 22 vetenskapliga artiklar publicerade åren 1994-2010. Dessa behandlar data om 24 128 inlagda patienter och 48 797 icke inlagda patienter i akuten eller i början av sjukhusinläggning, i Asien, Australien, Europa och Nordamerika. En biverkning bedömdes förebyggbar när standardavvikelse skett, beträffande t.ex. dosering och övervakning.
– Studien visar att förebyggbara biverkningar blir en belastning för hälso- och sjukvården, säger Hakkarainen men poängterar att man inte kan dra några generella slutsatser för alla patientgrupper utifrån resultatet.
– Även om många länders läkemedelssäkerhets-föreskrifter förbättras tyder resultatet på att ytterligare förbättringar måste ske.
Förebyggbara biverkningar behöver också studeras ytterligare, när det gäller primärvårdspatienter.
ARTIKEL: “Percentage of patients with preventable adverse drug reactions and preventability of adverse drug reactions – a meta-analysis” publicerades i PLoS ONE den 15 mars 2012. Studien genomfördes i samarbete med Nordic School of Public Health NHV och Linköpings universitet. Forskargruppen bestod av Katja M Hakkarainen, Khadidja Hedna, Max Petzold och Staffan Hägg.
