Vetenskapligt test kan förutse framgångar på fotbollsplanen
Genom att mäta så kallade exekutiva kognitiva funktioner – förmågor som handlar om att snabbt lösa uppkomna problem – kan det vara möjligt att förutse hur bra en elitfotbollsspelare kommer att bli i framtiden, visar en ny studie från Karolinska Institutet. För första gången tror sig forskarna ha den vetenskapliga nyckeln till det som tidigare lite mystiskt beskrivits som ”speluppfattning” hos framgångsrika fotbollsspelare.
Det har länge varit känt att ren fysisk styrka och bollsinne inte räcker för att bli riktigt bra på att spela fotboll. Istället har det ofta talats om en tredje mycket viktig komponent som kallats för speluppfattning (game intelligence), det vill säga en förmåga att kunna ”läsa” spelet, alltid befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt och vara en ”måltjuv”. Denna speluppfattning har för många varit något nästan magiskt som inte går att mäta.
Men enligt forskarna på Karolinska Institutet är speluppfattning knappast något mystiskt och obegripligt. Istället är det ett exempel på det man inom kognitionsvetenskapen kallar exekutiva funktioner, nämligen förmågan att vara kreativ i stunden och hela tiden se nya lösningar på problem, snabbt ändra taktik och revidera tidigare beteenden som inte fungerar.
– Våra hjärnor har specifika system som jobbar med information just på ett sådant sätt, och inom kognitionsvetenskapen finns det vedertagna metoder för att mäta hur välfungerande en persons exekutiva funktioner är, säger Predrag Petrovic, forskningsledare på institutionen för klinisk neurovetenskap.
I en studie, som nu presenteras i den vetenskapliga onlinetidskriften PLoS ONE, testade Predrag Petrovic och hans kollegor vissa exekutiva funktioner hos fotbollsspelare i allsvenskan respektive division 1, totalt cirka 57 elitspelare. Forskarna kunde då se att fotbollsspelare i båda grupperna var rejält mycket bättre i exekutiva test än normalbefolkningen. Men de kunde också se att spelarna i allsvenskan fick mycket bättre resultat i dessa test än spelarna i division 1.
Nästa steg i studien var att jämföra testresultaten med hur bra fotbollsspelarna var i verkligheten ute på planen. Forskarna följde därför flera av fotbollsspelarna i studien i ett par år avseende hur många mål respektive passningar som ledde till mål (assist) som gjordes. Det framgick då ett klart samband mellan hur bra resultat spelarna hade i det exekutiva testet och hur många poäng de gjorde på fotbollsplanen (efter att ha anpassat beräkningarna till faktorer som spelarposition och liknande).
Med andra ord gjorde de bästa spelarna även bäst ifrån sig i det exekutiva testet. De aktuella resultaten är unika, menar forskarna, då de bygger på vetenskapligt standardiserade test. Tidigare har man antigen använt sig av specifika test som där man inte kunnat generalisera resultaten eller studerat specifik hur nickningar kunde försämrade kognitiva förmågor.
– Man skulle kunna tänka sig att kognitiva test av det här slaget i framtiden blir ett verktyg för att ta fram nya, framgångsrika fotbollsspelare. Huruvida man också kan träna upp de exekutiva funktionerna på ett sådant sätt att det syns på fotbollsplanen är något som vi måste studera ytterligare. Men troligen finns här både en nedärvd komponent och en träningsbar del, säger Torbjörn Vestberg, psykolog och studiens försteförfattare.
Publikation: ”Executive functions predict the success of top-soccer players”, Torbjörn Vestberg, Roland Gustafson, Liselotte Maurex, Martin Ingvar & Predrag Petrovic, PLoS ONE open access 4 april 2012.
