Kopparkapslarna inte hela sanningen

Dels består slutförvaret av ytterligare tre barriärer lika strålskyddande som kopparkapslarna, dels kommer kärnbränslet med stor sannolikhet att återanvändas vilket medför att slutförvaret inte behöver hålla längre än 1 000 år.

Hängslen och livrem. Så beskriver Susanna Wold, universitetslektor vid KTH det svenska slutförvaret. Hon forskar i ämnet kärnkemi och har tillsammans med kollegor, både på KTH och utomlands, bland annat studerat den lera som omsluter kopparkapslarna.

– Vårt slutförvar består av flera barriärsystem. Fyra för att vara exakt, säger Susanna Wold.

Hon forsätter med att berätta att de fyra barriärerna består av kärnbränslet i sig, som mycket långsamt skulle lösa upp sig i grundvattnet om de båda kom i kontakt med varandra och därmed utgör en barriär i sig. Barriär nummer två är kopparkapseln och barriär nummer 3 utgörs av leran som också går under namnet bentonit. Bentonit är en svällande lermineral med mycket goda tätande egenskaper, och som barriär är den både kemisk och mekanisk.

– Kopparkapseln förvarar i fickor i berget. Leran som sedan omsluter kapseln är plastisk och rörlig, och följer de små rörelser i berget som sker. Om kopparkapseln skulle gå sönder så att det kommer in grundvatten till bränslet och det börjar lösa upp sig, i sig är en mycket långsam process och en barriär, kommer en bindning av det radioaktiva ämnet till leran att ske. Som i sin tur bildar den kemiska barriären, säger Susanna Wold.

Slutligen bilar själva berget både en kemisk och mekanisk barriär. Susanna Wold anser att det är en brist att alla dessa barriärer inte lyfts upp i debatten, och att allmänheten inte fått ta del av dessa skyddsmekanismer.

Ny forskning som Susanna Wold och hennes kollegor genomfört visar dessutom att bentonitleran har positiva egenskaper som tidigare inte kartlagts vetenskapligt.

– Vi vet att leran kommer att utsättas för gammastrålning från bränslet, men har hittills funnits få studier av vad som händer med leran och dess egenskaper om den bestrålas. Vi har gjort detta, och som kemisk barriär blir leran oförändrad om man utsätter den för gammastrålning, säger Susanna Wold.

Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH, berättar att allt använt kärnbränsle i Sverige för närvarande förvaras i en bassäng i Oskarshamn i väntan på att inneslutas i kopparkapslar och grävas ner. Enligt honom skulle den svåra frågan om slutförvar av kärnbränsle lösa sig när den fjärde generationens kärnkraft blir verklighet.

– Dagens använda kärnbränsle ska djupförvaras i hela 100 000 år. Våra nya reaktorer kommer att drivas på just det använda kärnbränslet, säger Janne Wallenius.

Det är förstås ändå viktigt att fortsätta utvecklingen av djupförvar för kärnavfallet, fortsätter han. Den lilla mängd kärnavfall som skapas av en Generation 4-reaktor behöver dock inte förvaras i marken längre än 1 000 år, jämfört med tidigare 100 000 år.

Det innebär i sin tur att även korrosionsforskare som kritiserat säkerheten i de planerade kopparkärlen kan enas om att förvaringen är säker. Detta då forskarna talat om att kopparkapslarna kan kollapsa redan efter just 1 000 år. Då finns det ytterligare tre barriärer kvar, om det nu finns något kärnbränsle att kapsla in vill säga.