Klimatförändringen påverkar växter mer än man tidigare trott

Vetenskapliga experiment verkar dramatiskt ha underskattat hur växter svarar på klimatförändringen. Den slutsatsen drar ett forskarlag, där bl a Kjell Bolmgren, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)  ingår, och som analyserat ett 50-tal växtstudier från fyra kontinenter. Studien, som publiceras denna vecka i tidskriften Nature, fann att tidigareläggningen av lövsprickning och blomning verkar vara mycket större än vad som uppskattats från experimenten. Denna typ av förändringar påverkar grundläggande egenskaper i ekosystemen, såsom utbyten av växthusgaser, vattenflöden, tillväxt, pollenallergikers hälsa och samspel mellan växter och djur.

Förändringar i naturens kalender framstår som det mest synbara tecknet på hur klimatförändringen påverkar ekosystemen. Under det senaste seklet har jorden värmts upp ungefär 0,5°C.

Långtidsobservationer, som i många fall sträcker sig decennier och i enstaka fall sekler tillbaka, visar att lövsprickning och blomning tidigarelagts i takt med den globala uppvärmningen.

– I södra Sverige har det medfört att perioden ”mellan hägg och syren” kommer ungefär en vecka tidigare än för 50 år sedan, medan de tidigaste vårtecknen, såsom hassel och blåsippor är nästan två veckor tidigare, säger Kjell Bolmgren, SLU.

Eftersom historiska data inte är tillgängliga i alla områden, och eftersom klimatförändringen kan medföra högre temperaturer än vad som noterats under de historiska observationerna, använder ekologer experiment där mindre fältytor värms på ett kontrollerat sätt för att kunna förutsäga hur växterna påverkas av ett framtida varmare klimat.

Genom att sammanföra uppgifter från experiment respektive långtidsobservationer för sammanlagt 1 643 arter till en gemensam databas, kunde forskarna undersöka om resultaten från experimenten och långtidsobservationerna skiljde sig. Analyserna visade att experimenten förutsåg en förändring med 0,5–1,6 dagar per grad ökande temperatur. Observationer av naturen själv visade dock att tidigareläggningen varit fyra gånger snabbare än så för lövsprickning och åtta gånger snabbare för blomning.

– Det har varit mycket intressant att se betydelsen av långtidsobservationer för denna typ av storskaliga förändringar, säger Kjell Bolmgren som också samordnar ett nationellt nätverk av frivilliga och professionella observatörer. Vi vet att många tycker det är både roligt och intressant att notera vårtecknens ankomst, och jag hoppas att många ska vilja rapportera sina observationer till webbplatsen www.blommar.nu. Förhoppningsvis är det extra inspirerade att delta nu när vi ser vilken betydelse för forskningen dessa observationer har.

Studien undersöker flera faktorer som skulle kunna förklara skillnaden i förutsägelser mellan observations- respektive experimentdata. Slutsatsen är att skillnader i hur experimenten försökt efterlikna en klimatförändring verkar vara förklaringen.

 – Forskare använder olika metoder för att höja temperaturen i försöksytorna, ibland placeras värmekablar i marken, ibland sätts värmelampor ovanför växterna och ibland sätts växthusliknande strukturer runt växterna, förklarar Elizabeth Wolkovich, University of British Columbia, som ledde forskargruppen. I studien såg vi att resultaten från de experiment som använde värmelampor var mer jämförbara med resultaten från långtidsobservationerna. Eftersom resultaten från dessa studier används till globala klimatmodeller och för att förutse effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster är det viktigt att förbättra förutsägelserna.

Fortsatta försök att förbättra designen av experimentella studier samtidigt som man upprätthåller och utökar långtidsobservationer kommer att vara avgörande för att komma tillrätta med de skillnader som upptäcktes i denna studie.

KONTAKT
Kjell.Bolmgren@slu.se, tel 0730-670365