Kroppens skyddsmekanismer utreds i ny avhandling

I kroppen finns naturligt en rad försvarsmekanismer som skydd mot yttre och inre hot. Sådana hot kan bland annat komma ifrån infektiösa mikroorganismer, yttre trauma, men även döda eller skadade kroppsegna celler. En stor del av försvarsmekanismerna återfinns i blodet i form av celler och proteiner. I Per Nilssons avhandling ligger fokus på två centrala skyddsmekanismer och dess samverkan: komplementsystemet och trombocyter.

Komplementsystemet är, evolutionärt sett, ett gammalt skydd som hittas även i många primitiva organismer. Det består centralt av ett flertal proteiner vars uppgift är att identifiera, markera och eliminera allt som är främmande för kroppen, och är på så sätt involverat i den komplexa inflammationsprocessen. Trombocyter är små celler vars centrala uppgift är att i samarbete med koagulationssystemet stoppa blödning från ett skadat blodkärl. Trombocyterna fungerar som väktare och reagerar direkt vid skada genom att klumpa ihop sig och täta det skadade området.

Traditionellt har komplementsystemet och trombocyter beskrivits som separata, i princip isolerade händelser. En rad vetenskapliga arbeten har dock på senare tid visat att de interagerar på ett flertal punkter. Bådas uppgift är att snabbt och lokalt reagera på hot, och oavsett om aktiveringen primärt påverkar komplement eller trombocyter så återfinns en mer eller mindre aktivering av de båda systemen.

I Nilssons avhandling ingår fem delprojekt vars syfte i stort var att studera komplement- och trombocytaktivering. Målet med de tre första arbetena var att undersöka hur komplementsystemet påverkas då trombocyter aktiveras. I de efterföljande två var principen att på en för mänskligt blod främmande yta försöka hämma aktiveringen av dels trombocyter, men även samtidigt hämma komplementaktivering. Idén för hur hämningen sker var hämtad från hur ett friskt blodkärl förhindrar att aktivera de båda systemen. De främmande ytorna var en plastyta, samt blodkärlsceller från gris.

Per Nilssons resultat visade att trombocytaktivering ger upphov till inflammatoriska signaler via aktivering av komplementsystemet. Vidare kunde han genom att binda upp två specifika molekyler minska både trombocytaktivering och inflammatorisk komplementaktivering på för blodet främmande ytor.

Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad förståelse om hur komplementsystemet och trombocyter interagerar. En helt ny mekanism för hur trombocyter ger upphov till inflammatorisk komplementaktivering beskrivs. Vidare visas hur det är möjligt att minska dessa reaktioner, på för blodet främmande ytor, genom att inhibera komplement- och trombocytaktivering via två mekanismer direkt hämtade från våra blodkärl.

Avhandlingen ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” försvaras den 11 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Berhane Ghebrehiwet, Stony Brook University.