Brister i planering av verkstadsteknisk produktion
Produktionsberedning innebär att man bestämmer hur exempelvis en komponent till en lastbilsmotor ska tillverkas. En ny avhandling från Högskolan Väst och Chalmers visar att det finns stor utvecklingspotential för detta planeringsarbete.
Beredarens utgångspunkt är en ritning av den aktuella komponenten. För skärande bearbetning som avhandlingen handlar om gäller det att först välja maskin. Sedan ska beredaren välja i vilken ordningsföljd och hur olika operationer som svarvning och fräsning ska utföras och vilka skärverktyg som ska användas. De val beredaren gör har betydelse för produktionskostnad och produktkvalitet.
Den 11 maj disputerade Staffan Anderberg med avhandlingen Methods for improving performance of process planning for CNC machining – An approach based on surveys and analytical models. Han har utfört forskningen i gruppen Produktionsteknik Väst på Högskolan Väst och disputerade vid Chalmers. Staffan Anderberg har bland annat undersökt hur beredningsprocessen går till i ett antal svenska verkstadsföretag idag. Han har funnit att digitala hjälpmedel används mycket mindre än vad som skulle vara möjligt. En viktig anledning skulle kunna vara att företagen ofta inte får ritningar för komponenterna i digital form, det vill säga som CAD-modeller. (CAD står för computer-aided design.)
– Om man vill digitalisera och automatisera beredningsarbetet, då är det en förutsättning att man har CAD-modeller att arbeta med, säger Staffan Anderberg.
Ett annat problem är att företagen sällan systematiskt samlar och sparar information som tas fram under beredningen. Erfarenheterna blir då bundna till enskilda personer. Det gör att beredaren ofta får hämta in samma information som någon annan redan har tagit fram, när han eller hon ska börjar en beredning.
Avancerade datasystem, till exempel PLM- product lifecycle management, kan användas i beredningen och för att systematiskt samla information. Men många företag har mycket kvar att göra innan de befinner sig i en situation där det är möjligt att börja använda dessa avancerade system. Staffan Anderberg menar att övrig forskning om beredning vanligtvis inte tar hänsyn till detta. I många fall handlar forskningen om en idealiserad värld.
Enligt Staffan Anderberg finns det mycket att göra på en basal nivå för att systematisera och effektivisera beredningen. I företag med låg digitaliseringsnivå behövs andra angreppssätt än de som ofta presenteras som lösningar. Ett första steg är att skaffa sig kvantitativa data om prestation i beredningsarbetet.
