Lustfyllda språklekar kan göra det lättare för barn att lära sig läsa
Korta men intensiva träningsinsatser i form av strukturerade och lustfyllda språklekar från fyra års ålder visar sig kunna ge bestående effekter för barns tidiga språkutveckling. På sikt kan också övningarna leda till att barnen lättare lär sig läsa. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.
Tidigare forskning har visat att barns läsinlärning kan underlättas genom strukturerade och lustfyllda språklekar från sex års ålder. I en pågående treårig studie vid Göteborgs universitet undersöker forskare nu vad betydelsen blir om detta genomförs redan från fyra års ålder. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska, det vill säga ljudmässiga, medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket.
Språklig medvetenhet betyder att barnet kan uppmärksamma sitt eget språk, hur det låter och hur det är uppbyggt av ord och meningar. Fonologisk medvetenhet innebär medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad, vilket är viktigt för den tidiga läsinlärningen och kopplingen mellan bokstäver och ljud.
370 barn i åtta kommuner deltar i den pågående forskningsstudien, där förskollärare och specialpedagoger kommunerna engagerats. I studien får barnen under en sexveckorsperiod daglig fonologisk träning i 25 minuter. Sexveckorsperioden upprepas med samma barn under tre års tid, med för- och eftertester under de tre åren. Barnen är uppdelade i tre grupper – en fonologisk interventionsgrupp, en grupp som får annan intensivträning än den fonologiska samt en grupp barn som inte får någotdera utan fungerar som kontrollgrupp. Det tredje och sista året erbjuds samtliga barn fonologisk träning inom ramen för arbetet i förskoleklasserna.
De preliminära resultaten visar att den fonologiska träningen hade effekt direkt efter träningen. Dessutom finns kvarstående effekter ett år senare.
– Barnen i interventionsgruppen hade en högre fonologisk medvetenhet. De kunde bland annat identifiera och manipulera språkljud. Det kan exempelvis handla om att de kan rimma. Just förmågan att uppmärksamma språkets formsida är något vi forskare vet är mycket viktigt för den tidiga läsutvecklingen, säger docent Ulrika Wolff som leder projektet tillsammans med professor Jan-Eric Gustafsson.
Studiens barn har ännu inte börjat med ren läsinlärning eftersom de inte börjat i skolan. Forskarna planerar att följa samma grupp av barn ett antal år in i skolåldern för att se vad den tidiga interventionen får för fortsatt betydelse för deras läs- och skrivutveckling. Först då kan de helt säkert säga om barn som inte fått samma språkträning hinner ikapp eller inte.
