Doftämnen kan styra fruktsamheten hos kor

Kvigors könsfunktioner kan påverkas av exponering för kroppsvätskor, t ex urin och brunstslem, som innehåller doftämnen. Det visar en doktorsavhandling gjord av leg vet Kristina Nordéus, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Fortsatt forskning skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra fortplantningen hos kor utan att man behöver använda hormoner.

Feromoner och andra doftämnen används för kemisk kommunikation mellan individer av samma art och kan framkalla beteendemässiga eller hormonella förändringar hos mottagaren. Det övergripande syftet med studien var att undersöka om kor och kvigor påverkar varandras brunstcykler med hjälp av doftämnen i urin och brunstslem och i så fall försöka identifiera de biologiskt aktiva molekylerna i dessa substanser eller, om så inte var möjligt, identifiera brunstspecifika molekyler i allmänhet.

I den första delen av avhandlingsarbetet exponerades kvigor för brunsturin och brunstslem samtidigt som hormonfrisättning, brunstbeteende och äggstocksaktivitet observerades. I ett första skede undersöktes effekten av exponering på hela brunstcykeln och därefter detaljstuderades effekten av exponering på frisättningen av ett hormon (LH) nödvändigt för brunsten och ägglossningen. Man fann förändringar i frisättningen av hormoner och i brunstbeteende hos djuren, vilket tyder på att nötkreatur av honkön kan kommunicera med kemiska signaler och att dessa kan påverka könsfunktionerna hos mottagardjuret.

I ett försök att hitta en metod för att snabbt kunna avgöra om substanser är bioaktiva, alltså har biologisk effekt på mottagaren, undersöktes effekten av exponering för vissa kroppsvätskor på hjärtfrekvensen hos kvigor och tjurar. Exponeringen påverkade hjärtfrekvensen hos både tjurar och kvigor, men det är oklart om denna effekt är stark nog för att registrering av hjärtfrekvensen skall kunna användas som snabbtest för att undersöka bioaktivitet hos olika substanser.

Slutligen undersöktes möjligheten att använda en flugart, ansiktsflugan (Musca autumnalis) som en biologisk detektor för att hitta brunstspecifika molekyler. Studien visade att flugorna kunde skilja mellan urin från brunstiga och icke brunstiga kor baserat på mängden av en viss kemisk förening (cetylalkohol) i proverna. Detta är en av få studier som över huvud taget ger stöd för hypotesen att insekter kan känna av sexualcykelstadium hos värddjur. Försöket att använda ansiktsflugan som en biologisk detektor gav inte önskat resultat, eftersom det ämne flugorna använde sig av för att skilja mellan de två typerna av urin inte kunde upptäckas med den använda metoden.  Det är dock möjligt att metoden kan vara användbar för andra arter av däggdjur och insekter. Om variationerna i urinens innehåll av cetylalkohol i olika faser av brunstcykeln är desamma för kor i allmänhet återstår att undersöka, liksom om exponering för cetylalkohol har någon effekt på kor.

Resultaten visar emellertid på en påverkan av kvigors könsfunktioner efter exponering för brunsturin och brunstslem samt att brunsturin innehåller signifikant mycket mer cetylalkohol än urin från lutealfasen. Fortsatt forskning omfattande ett större antal djur skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra reproduktionen hos kor utan användning av hormoner.

KONTAKT OCH INFORMATION
Leg vet Kristina Nordéus försvarar sin avhandling Pheromones for Modulating Reproduction in Cattle. Biological Potential of Oestrus-related Substances in Intra- and Inter-Species Chemical Communication den 1 juni kl 9.15 i sal ett, Klinikcentrum, SLU Uppsala. Opponent är professor Hilary Dobson, University of Liverpool.

För ytterligare information:
Kristina.Nordeus@slu.se, tel 018-67 13 43, 0733-14 17 93

Dagen innan Kristina Nordéus disputation arrangeras även ett öppet seminarium:
Jakten på den hemliga doften
Torsdag den 31 maj, kl 13.00–16.00, Föreläsningssal Ettan, Klinikcentrum, SLU.
I seminariet medverkar ett flertal av landets ledande experter på doftsignaler och doftkommunikation.