Protein i saliv öppnar för nya diagnosmetoder
Blodförgiftning är ett allvarligt problem inom sjukvården. Forskning från Malmö högskola visar nu att proteinet suPAR, som kan användas för att tidigt upptäcka kritiska fall av sepsis, finns i saliv, vilket öppnar nya möjligheter att spåra sjukdomar.
Blodförgiftning, sepsis, drabbar ungefär 2 promille av befolkningen. Det är ett allvarligt tillstånd som kan leda till septisk chock, som är den vanligaste dödsorsaken på svenska intensivvårdsavdelningar. Behovet av att tidigt identifiera potentiellt kritiska fall bland sepsis patienterna är därför stort.
SuPAR bra markör
Proteinet suPAR kan användas som markör för blodförgiftning. Det visar Anna Gustafsson, doktorand vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola, i sin avhandling. Gustafsson har även funnit att proteinet korrelerar med det så kallade SOFA score, ett mått på organsvikt, som används vid blodförgiftning. Proteinet skulle således kunna användas för att identifiera patienter som riskerar att bli allvarligt sjuka.
– Idag lägger man samman en mängd analyser för att identifiera dessa patienter. Det skulle vara mycket enklare och gå mycket snabbare att använda suPAR då det endast krävs ett prov, säger hon.
Öppnar för nya möjligheter
Gustafsson har även, som första forskare, studerat förekomsten av suPAR i saliv och funnit att koncentrationen av proteinet är tio gånger högre än i blodet.
– Vi vet att saliv speglar blodets sammansättning. Det faktum att suPAR i blodet kan påvisa cancer, diabetes och andra allvarliga sjukdomar innebär att vårt fynd skulle kunna öppna för ytterligare möjligheter att spåra olika sjukdomar i saliv, säger Gustafsson.
Att använda saliv- i stället för blodprov är av stort värde vid screeningundersökningar eftersom provtagningen kan ske utan besvär för patienten, som dessutom kan ta provet själv i hemmet.
Behandling med peptider
Sjukvården behöver inte bara bättre diagnosmetoder när det gäller blodförgiftning utan också mer effektiv behandling. Gustafsson har i sin forskning studerat hur antimikrobiella peptider, AMP, påverkar två olika bakteriella toxiner, LPS och LTA.
– Resultatet visar att AMP dämpar immunförsvarets reaktion på LPS, men att de förstärker reaktionen på LTA. Det är ett mycket oväntat resultat, som hypotetiskt skulle kunna innebära att en peptidbehandling av LTA skulle kunna förvärra sjukdomstillståndet, säger Gustafsson.
