Våtlimmade skarvar starkare än torrlimmade
Limning av trä används för att skapa träkonstruktioner med större dimensioner (limträbalkar), för att tillverka träbaserade skivor (plywood) samt i möbeltillverkning (fanering). I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Magdalena Sterley våtlimmade limfogars och limförbands egenskaper, och redovisar provningsresultat från såväl fingerskarvning som balklimning av gran.
Limning ökar utnyttjandet av träråvara och gör det möjligt att tillverka dimensionsstabila, homogena produkter. Enligt tradition, erfarenhet och nuvarande teknologi måste trä som ska limmas vara torkat till en fuktkvot långt under fibermättnadspunkten. Denna fuktkvot är anpassad till slutligt klimat i vilken produkten ska användas. Under de senaste 20 åren har man i flera länder undersökt om det går att limma otorkat trä. Limning av otorkat trä, sk våtlimning, anses vara intressant för sågverksindustrin för att den möjliggör en effektiv tillverkning av limmade träprodukter, med bättre materialutnyttjande, mindre spill och bättre utnyttjande av torkkapaciteten.
Huvuddelen av Magdalena Sterleys doktorsavhandling handlar om våtlimning med enkomponents polyuretanlim (PUR), en limtyp som passar bra för denna process för att den kräver vatten för att börja härda. Sterley har studerat och jämfört styrka och beständighet hos våtlimmade limfogar med traditionellt torrlimmade fogar. Resultaten visar att våtlimmade fogar tillverkade inom ett brett spektrum av processparametrar uppfyller de krav man ställer i standarder för fogar i t ex limträ. Tester utförda med speciellt utformade små provkroppar visade också att de våtlimmade fogarna kunde uppnå samma styrka och brottenergi som torrlimmade fogar med samma limmängd, både i skjuvning och i dragning. En annan del av avhandlingen omfattade analyser av limmet. Vid torkning av våtlimmade produkter utsätts den redan härdade limfogen för höga temperaturer. Denna värmebehandling visade sig ha en inverkan på limmets kemiska sammansättning och gav en mer ordnad polymerstruktur vilket i sin tur ger en högre styvhet och styrka.
– Processen för att våtskarva virke är utvecklad och färdig för att införas, den har tidigare studerats i t ex Nya Zeeland, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Grekland och Sverige med positiva resultat, säger Magdalena Sterley. Mina resultat visar att de våtlimmade fingerskarvarna är starkare än de torrlimmade. Beständigheten hos de våtlimmade skarvarna är också tillfredställande. Godkännanderegler för våtlimmade fingerskarvar och våtlimmade balkar är under utarbetande.
Magdalena Sterley har bedrivit sina forskarstudier under handledning av professor Erik Serrano vid Linnéuniversitetet. Magdalena Sterley jobbar på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Stockholm. Ett omfattande projekt som handlar om våtlimning pågår vid Linnéuniversitetet och SP i nära samarbete med industrin, samlad i en gemensam stiftelse, CBBT-Centrum för Byggande och Boende med Trä.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Characterisation of green-glued wood adhesive bonds ” försvaras fredagen den 1 juni 2012, kl. 09:00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Klaus Richter, verksam vid Technische Universität i München.
För mer information kontakta Magdalena Sterley, telefon: 010-5166220 eller e-post magdalena.sterley@sp.se
