Ny bok om etisk handel: ”Mycket av vår välvilja går till spillo”
Svenska konsumenter köper allt oftare rättvisemärkta, vegetariska och ekologiska varor. Har detta gjort världen bättre? I en ny bok om etisk handel, skriven av Göteborgsforskarna Bengt Brülde (känd från Sveriges Radio P3) och Joakim Sandberg, är författarna tveksamma. Kanske dövar vi vårt dåliga samvete, men vi angriper inte roten till problemet, menar de. Vad som framför allt behövs är kollektiva lösningar, till exempel lagstiftning på global nivå.
Handelns utveckling och globalisering under de senaste årtiondena har inte bara inneburit välståndsökningar för många, utan den har också gett upphov till ett antal svåra etiska utmaningar: de skenande ojämlikheterna mellan rika och fattiga länder, den globala miljöförstöringen och klimatförändringarna samt vad många upplever som en växande respektlöshet för både människor, djur och natur. Vilket ansvar har vi som konsumenter för att göra något åt detta? Är det till exempel moraliskt fel av oss att inte köpa rättvisemärkt och ekologiskt varje gång vi handlar i livsmedelsaffären? Vilket ansvar har de kommersiella företagen? Och vilket ansvar har våra politiker för att försöka vända den negativa trenden?
I den nyutkomna boken Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt (Thales förlag) tar författarna pulsen på allvaret i och omfattningen av ovanstående världsproblem. Empiriska fakta varvas med filosofiska tankar om vårt moraliska ansvar gentemot medmänniskor, djur och natur. Samtidigt diskuterar de vilka lösningar som är möjliga, till exempel på individnivå.
– Det finns många konsumenter som vill bidra till en bättre värld, säger Joakim Sandberg. Men världen blir ju inte bättre bara för att jag väljer det rättvisemärkta kaffet eller de ekologiska bananerna. Så som handeln är uppbyggd riskerar mycket av vår välvilja faktiskt att gå till spillo.
Boken ger tips på hur enskilda individer kan öka sin påverkan, till exempel genom att välja ut de effektivaste välgörenhetsorganisationerna eller genom att delta i kollektiva aktioner eller rörelser. I slutändan menar författarna dock att problemen måste angripas på högre nivåer: våra företag och politiker måste ta ett större ansvar. Och det räcker kanske inte att Sverige agerar utan andra länder måste också gå med.
– Globala problem kräver globala lösningar, säger Bengt Brülde. Vi behöver fler och mer långtgående internationella överenskommelser, som till exempel Kyotoprotokollet.
Men det ser tyvärr dystert ut på detta plan. Kyotoprotokollet går snart ut, den globala djurindustrin fortsätter att växa och det gör även klyftorna mellan rika och fattiga länder.
– Mycket återstår att göra, säger Bengt Brülde. Och det kan vara till stor hjälp om både enskilda konsumenter, företagsledare och makthavare läser vår bok.
