Naturhänsyn vanlig också i andra länder
Svenska skogsbrukare lämnar regelmässigt träd och trädgrupper som naturhänsyn inom de områden som avverkas. Den sedan länge etablerade bilden av att detta skulle vara särskilt utmärkande för Sverige förändras av en rapport i det kommande numret av den vetenskapliga tidningen BioScience.
– Naturhänsyn tillämpas också i ett antal andra länder, säger naturvårdsprofessorn Lena Gustafsson, SLU, som tillsammans med 16 andra internationella forskare står bakom rapporten. Det är en ny skogsbruksmodell som har fått snabb spridning de senaste decennierna.
Tankarna bakom naturhänsynen är densamma världen över. Men eftersom förutsättningarna skiljer sig markant mellan olika länder, är det också stora skillnader i hur naturhänsynen utförs. De nivåer som man lämnar i Sverige – tre till fem procent av den avverkade arealen – är förhållandevis låga.
I norra Europa har skogarna brukats under mycket lång tid, medan man i flera andra länder fortfarande avverkar i tidigare orörda naturskogar.
I dessa länder är andelen naturhänsyn ofta högre än i länder med lång skogsbrukshistoria. En ytterligare förklaring är att det i länder med stor andel statligt ägd skog kan vara enklare att styra mot högre nivåer jämfört med länder där en stor del av skogen är privatägd – som i bland annat Sverige.
– Med stöd av omfattande forskning slår vi i rapporten fast att skoglig naturhänsyn gör nytta. Vi är också överens om att den positiva effekten står i relation till hur mycket naturhänsyn som lämnas.
Även om forskarna uttrycker tveksamhet till nyttan av de lägsta nivåer som noterats, så är man samtidigt övertygade om att någon form av naturhänsyn alltid bättre än ingen alls. Naturhänsyn enligt denna modell bidrar till att långsiktigt öka de biologiska kvaliteterna brukade skogar.
– Ett resultat av den naturhänsyn som infördes i skogsbruket för 20 år sedan är bland annat att andelarna gamla träd och döda träd nu ökar i de unga skogarna, vilket är positivt för många arter, säger Lena Gustafsson.
Hon konstaterar också att Sveriges skogslandskap är på väg att förändras. Merparten av det kommer om att ett antal år att bestå av brukade skogar i åldern noll till 60, 70 år medan den resterande delen utgörs av riktigt gamla, skyddade skogar.
– Ett sådant skogslandskap har aldrig tidigare funnits i Sverige. I de brukade skogarna är därför naturhänsyn mycket viktig genom att den skapar livlinor för vissa djur- och växtarter och kan bidra till livskraftiga populationer.
KONTAKT OCH INFORMATION
Forskningsrapporten om naturhänsyn har gjorts av 16 forskare från 9 länder och publiceras i den vetenskapliga tidningen BioSciences juninummer.
http://www.aibs.org/bioscience-press-releases/resources/current-press-release.pdf
Studien omfattar 11 länder och endast den naturhänsyn som utförs i samband med avverkning. Reservat, skyddade områden eller andra typer av skoglig miljöhänsyn ingår inte i studien.
Naturhänsyn är ett gängse begrepp för naturvårdsåtgärder som utförs i samband med skogsavverkning. Genom att bland annat lämna gamla träd, döda träd och grupper av träd när skogen avverkas kommer det på sikt att utvecklas en viss andel naturskogskvaliteter även i de brukade skogarna.
Kontakta: Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, 018-67 27 47, 070-302 27 47
