Miljonprogrammets stora miljöutmaning
Mellan 1950 och 1975 uppfördes över en miljon bostäder i Sverige. De utgör det som i folkmun kallas miljonprogrammet. Nu är det hög tid att renovera en stor del av husen – ett gigantiskt projekt rent ekomiskt men också miljömässigt. KTH-forskaren Tove Malmqvist ska hjälpa bostadsföretag att styra renoveringsprojekt på ett miljömässigt hållbart sätt.
Bostäderna som byggdes under miljonprogramstiden är i stort behov av att renoveras. Stambyten behövs, tak ska läggas om och fasader ska förbättras.
Tove Malmqvist på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH berättar att detta gigantiska renoveringsprojekt är en stor utmaning rent miljömässigt.
– Renoveringen innebär ett jättebra tillfälle till energibesparingar, om detta görs korrekt vill säga. Husen innehåller därtill en hel del miljöfarliga material som man river ut. Exempelvis asbest förekommer ofta i de här husen, men också PCB som är såpass hälsovådligt att det regleras i lagstiftning, säger Tove Malmqvist.
Det är emellertid inte bara detta som innebär problem och utmaningar vid massrenoveringen. Radon och mögel är andra punkter som ska hanteras.
På KTH har man utvecklat verktyg och modeller som kan vara användbara för att beräkna och planera sådana här ombyggnader och renoveringar på ett miljömässigt hållbart sätt. Certifieringsverktyget Miljöbyggnad är ett av dem.
– Vi har jobbat under lång tid med verktyg för miljöbedömning av byggnader. Nu vill vi arbeta med att bättre integrera liknande verktyg i renoveringsprocessen för att få med hållbarhetsaspekten redan från början, säger Tove Malmqvist.
I forskningsprojektet ska Tove Malmqvist och hennes kollegor under tre år med start 2013 samarbeta med bland andra Riksbyggen, HSB, Karlshamnsbostäder, Uppsalahem och ett antal mindre hyresvärdar runt om i Sverige. Målet är att utveckla modeller för hur miljöstyrning kan ske i renoveringsprojekt för byggnader.
– Tanken är att jobba med några olika typer av bostadsföretag och bostadsorganisationer och även mindre sådana som kanske inte har så mycket erfarenhet av miljöstyrning sedan tidigare, säger Tove Malmqvist.
Därtill kommer forskarna att delta ganska praktiskt i faktiska renoveringsprojekt.
– Att jobba nära företagen är en förutsättning för att bättre förstå renoveringsprocessen så att vi kan föreslå de lämpliga verktygen för att få till hållbara lösningar, säger Tove Malmqvist.
Det kan handla om att formulera miljömål för arbetet, beräkna material och energiförbrukning och dess miljöeffekter, samt se över kostnadsramarna. Brukarmedverkan är också viktigt, och efter avslutade renoveringsprojekt hoppas man kunna genomföra en enkätundersökning bland de boende kring hur nöjda de är med olika aspekter av renoveringen, till exempel innemiljön.
För att nå största möjliga framgång efterlyser Tove Malmqvist ett ännu bättre samarbete.
– Vi ser gärna samverkan med fler bostadsföretag i vårt forskningsarbete, säger Tove Malmqvist.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Tove Malmqvist på 08 – 790 85 53 eller tove.malmqvist@abe.kth.se.
