Nya hastighetsgränser följs ej
För några år sedan skyltades ett urval av landets vägar om med de nya hastighetsgränserna 40, 60, 80, 100 och 120 km per timme. KTH har på Trafikverkets uppdrag undersökt hur trafikanter agerar när nya hastighetsbegränsningar införs i tätorter. Slutredovisningen av resultatet som precis gjorts visar att effekten blir liten när hastighetsgränser förändras.
Det forskare vid KTH har gjort är att mäta hur hastigheterna förändras i tätorter. Först gjordes en mätning 2010, innan de nya hastighetsgränserna infördes. Sedan en genomfördes ytterligare en mätning 2011 med de nya skyltarna på plats.
Forskningsresultatet visar att om den tillåtna hastigheten sänks från 50 till 40 kilometer i timmen så minskar förarna hastigheten med i genomsnitt två kilometer i timmen. På vägar där man höjer från 50 till 60, till exempel vägar som är kopplade till riksvägsgenomfarter, ökar hastigheten med cirka 1,5 km/timme.
Således kan det konstateras att nya hastighetsgränser gör liten skillnad rent hastighetsmässigt.
– Visst blir det skillnad i hastigheter med nya gränser, men kanske inte så stora skillnader som Trafikverket har förväntat sig, säger Karl-Lennart Bång, projektledare och professor emeritus vid KTH. Det är han tillsammans med KTH-forskaren Ary Pezo Silvano som genomfört forskningsprojektet.
Han tillägger att det inte bara är hastighetsgränser som bestämmer hur fort människor kör.
– Det finns väldigt många andra faktorer som avgör, och vi identifierade ett 10-tal sådana i forskningsprojektet. Om det är en huvudled eller en lokalgata, fysisk omgivning och trafikmiljö spelar roll, liksom om det finns anslutande gångbanor, parkeringsplatser i närheten, och så vidare, säger Karl-Lennart Bång.
Han konstaterar dock samtidigt att även relativt små förändringar av medelhastigheter har en positiv effekt på olycksrisken och antalet dödsfall. Så även om hastigheterna inte sänks till de nya begränsningarna så gör insatsen ändå skillnad i olycksfallsstatitiken.
– Ju fortare folk kör på vägen innan ändringen, desto större effekt får de nya hastighetsgränserna. Frågan är om det är meningsfullt att sätta upp nya skyltar med hastighetsgränser om 40 kilometer i timmen inne i städerna. I trafikmiljöer där man redan kör i låg fart har de nya hastighetsgränserna ingen större effekt, säger Karl-Lennart Bång.
INFORMATION OCH KONTAKT
Omskyltningen av landets vägar är en del av den nollvision som Sveriges riksdag beslutade om 1997.
För mer information, kontakta Karl-Lennart Bång på 070-691 17 08 eller klbang@abe.kth.se.
