SLU-forskare: Hösttecken lika viktiga som vårtecken
Att rapportera vårtecken är populärt. Men det är lika viktigt för forskningen att få rapporter om t ex när löven gulnar på hösten. Forskare vid bl a Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ber nu om allmänhetens iakttagelser av hösttecken. Dessa är betydelsefulla för forskningen kring bl a klimatförändringar.
Hur har den regniga sommaren påverkat lövträden? Den senaste veckan har SMHI rapporterat om höstens ankomst i fjällen. Men hur ser det ut i växtvärlden? Nu vill forskare få hjälp av allmänheten för att dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt när lövträden blir höstfärgade. På hemsidan www.blommar.nu kan man rapportera om höstlöv och lövfällning.
Det är ofta med stor längtan som vi spanar efter de första vårtecknen. Att vårens ankomst engagerar är förstås inte så konstigt, men nu hoppas forskare att vi ska följa höstens ankomst med samma intresse.
– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket. Men vi har inte alls samma kunskap om växternas utveckling på hösten som vi har om vårtecknen.
En av de tydligaste effekterna av klimatförändringen är att naturens kalender förändras. De flesta vårtecken påverkas som förväntat, det vill säga, när klimatet blir varmare kommer blomning och lövsprickning i gång tidigare. Men det råder större osäkerhet om hur växterna påverkas på hösten. En viktig anledning är att det helt enkelt saknas uppgifter om höstlövutvecklingens relation till klimatet och dess variation och förändringar.
– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU. Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden.
Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong medan andra inte verkar följa med klimatförändringen i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.
– Av tradition har vi alltid gjort mycket observationer på vår och försommar, men hösten är något av fenologins sorgebarn. Nu hoppas vi att fler ska engagera sig och rapportera om hur höstlöven utvecklas i deras sina hemtrakter, säger Kjell Bolmgren, och tipsar om hemsidan www.blommar.nu, där man kan rapportera sina observationer.
När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet sparar viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Det påverkar vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.
Fotnot: Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information:
Kjell.Bolmgren@slu.se, tel 0730-67 03 65, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, www.blommar.nu
