Förhistorien till striderna om fildelning skildras i ny avhandling
Hur ska musikerna försörja sig när musiken cirkulerar fritt? Är det alls möjligt att ta betalt för musik? Vilken roll ska skivbolagen ha i musikens ekonomi? Frågor som dessa har väckts på nytt under 2000-talet, men de har en längre historia. Rasmus Fleischer, samtidshistoriker på Södertörns högskola, tar i sin doktorsavhandling ett brett grepp kring musiklivets reglering under 1900-talet.
Rasmus Fleischers avhandling från Södertörns högskola handlar i hög grad om mötet mellan ekonomi och estetik, mellan politiska ideologier och tekniska medier. För första gången skrivs här historien om hur det kom sig att såväl musiker som skivbolag fick särskilda rättigheter till musikinspelningar i 1960 års upphovsrättslag. Studien visar hur det inte alls var självklart att skivbolagen skulle få en så stark ställning som de sedan fick och hur det fascistiska Italien i ett tidigt skede spelade en nyckelroll i att främja skivindustrins intressen. Vidare skildras grundandet av musikernas rättighetsorganisation Sami och de stora svårigheter som de haft i att finna en modell för att fördela pengar mellan olika slags musiker.
Undersökningen tar avstamp i åren kring 1930, då de nya medierna radio och högtalare bidrog till att omvälva musiklivets villkor. Sveriges alla biografmusiker förlorade sina jobb när ljudfilmen trängde ut stumfilmen. Under dessa dramatiska år myntades ”levande musik” som begrepp, i tänkt motsats till ”mekanisk musik”. Musikerförbundet manade till motstånd mot musikens ”mekanisering”, i termer som skulle återkomma under ett halvsekel, som när samma fackförbund år 1979 krävde införandet av en ”särskild diskoteksavgift”.
På 1960-talet höjdes röster som ifrågasatte om den levande musiken verkligen hade ett egenvärde, men på 1970-talet vände vinden på nytt. Proggrörelsen framställde sig under sina glansdagar som en rörelse för levande musik. Dess budskap influerade både statliga utredare och musikernas fackförbund. Efter cd-skivans genombrott följde sedan ett 1990-tal då inspelningen åter hamnade i centrum. ”Musikexport” framställdes som Sveriges nya framtidsbransch – inte bara av musikområdets intresseorganisationer utan även av regeringen. Eller var ”cd-bubblan” bara en parallell till ”it-bubblan”? Ett särskilt kapitel i avhandlingen ägnas åt detta 1990-tal. Undersökningen sätter punkt vid sekelskiftet 2000, samtidigt som fildelningen blev en central stridsfråga i musikens politiska ekonomi. Genom sin historiska studie bidrar Rasmus Fleischer till att sätta vår tids konflikter i ett historiskt perspektiv.
INFORMATION OCH KONTAKT
Rasmus Fleischer är doktorand vid Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola samt Historiska institutionen, Lunds universitet. Han disputerar den 17 september kl 10-12 i lokal MA 624, Södertörns högskola med avhandlingen ”Musikens politiska ekonomi. Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925-2000.”. Opponent är Orsi Husz, Uppsala universitet. Spikningsceremoni äger rum den 29 augusti klockan 15.00 i Södertörns högskolebiblioteks reading lounge, plan 5.
