Placeboeffekten fungerar även omedvetet
Forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School visar i en ny studie att placeboeffekten kan uppstå ”automatiskt” även om man inte medvetet tänker sig att man ska bli bättre. Detta skiljer sig från den tidigare uppfattningen att placebosvar enbart kan kopplas till medvetna idéer eller förväntningar.
Resultaten, som publiceras i webbupplagan av vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) gäller även omvänt för noceboeffekten, det vill säga negativa placebosvar.
– Om man exempelvis befinner sig i ett behandlingsrum omgiven av medicinsk utrustning, sprutor och vita rockar så skulle den här processen kunna starta automatiskt, eftersom vi uppfattar signaler som omedvetet associerar till erfarenheter av tidigare, liknande situationer. Det handlar om reaktioner i centrala nervsystemet som man inte har någon kontroll över, men som kan ha avgörande betydelse för hälsa och behandlingssvar, säger Karin Jensen, som lett studien.
I den aktuella studien har forskarna konstruerat en unik experimentmetod som visar att detta ”kognitiva omedvetna” kan ge upphov till effekter av minskad smärta (placebosvar) respektive ökad smärta (nocebosvar). Experimenten genomfördes i laboratoriemiljö med totalt 40 frivilliga deltagare av båda könen och en genomsnittlig ålder på 23 år. Deltagarna utsattes för smärtsamma stimuleringar på ena armen i kombination med olika visuella signaler för hög respektive låg smärta.
I en första experimentomgång var de visuella signalerna tydliga och lätta att uppfatta av försökspersonerna. I en andra omgång med nya försökspersoner presenterades de visuella signalerna så snabbt att de omöjligt kunde uppfattas medvetet. Deltagarna fick också skatta den upplevda smärtan på en skala från noll (ingen smärta) till hundra (den värsta smärta man kan föreställa sig).
I båda experimentomgångarna kunde forskarna se en tydlig placebo- respektive noceboeffekt. Detta talar för att mekanismen för placebo/nocebo kan fungera utan att försökspersonen är medveten om de signaler som triggar reaktionerna, menar forskarna. Det är vad som ryms inom en människas omedvetna förväntningar som avgör vad som kommer hända, snarare än medvetna föreställningar.
– Det är möjligt att en sådan mekanism är mer grundläggande för vårt beteende jämfört med avsiktliga bedömningar och förväntningar. Resultaten hjälper oss att förklara hur exponering för vanliga inslag i medicinska miljöer omedvetet kan aktivera kraftfulla inlärningsprocesser som leder till förbättringar i hälsan även när behandlingen som sådan är overksam. De ritualer som omger ett läkarbesök har alltså stor betydelse i sig, säger Karin Jensen.
Forskarna ska nu gå vidare och undersöka vad som händer i hjärnan vid placebo- respektive nocebosvar med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker. Karin Jensen är knuten till både Harvard Medical School i USA och Osher Centrum för Integrativ Medicin vid Karolinska Institutet i Stockholm. Studien har bland annat finansierats av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt amerikanska National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) respektive National Institute on Drug Abuse.
FAKTA
Publikation: “Nonconscious activation of placebo and nocebo pain responses”, Karin B. Jensen, Ted J. Kaptchuk, Irving Kirsch, Jacqueline Raicek, Kara M. Lindstrom, Chantal Berna, Randy L. Gollub, Martin Ingvar & Jian Kong, Proceedings of the National Academy of Sciences, Online Early Edition 10-14 September 2012.
