Klonad receptor öppnar för ny bröst- och prostatacancerbehandling

Genetiskt modifierade kroppsegna T-celler (vita blodkroppar) har på senare tid visat sig mycket effektiva vid behandling av vissa former av avancerad cancer. Man isolerar då fram T-celler från patientens egna blodceller och ger dem på genetisk väg en ny receptor som känner igen ett antigen som uttrycks av tumörcellerna. T-cellerna odlas i speciella renrum och ges sedan till patienten. Väl inne i kroppen söker de upp dottertumörer och enskilda tumörceller och eliminerar dessa.

Denna behandlingsform fick stor uppmärksamhet i media världen över förra hösten då forskare vid University of Pennsylvania, Philadelphia lyckades bota två av tre patienter med en annars obotlig form av leukemi (Kalos et al., Sci Transl Med 3:95ra73, 2011; Porter et al., N Engl J Med 365:725-33, 2011). Försök med genetiskt modifierade T-celler har även rönt viss framgång vid behandling av malignt melanom.

Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet har nu tagit ett första steg för att möjliggöra denna mycket lovande terapiform även för de stora folksjukdomarna prostatacancer och bröstcancer.

– Detta är definitivt ett steg på vägen för att utveckla terapiformen också mot våra två största cancertyper, prostatacancer och bröstcancer, säger Magnus Essand.

Genetiskt modifierade T-celler är ett av två lovande spår forskargruppen jobbar efter för att utveckla nya behandlingsformer av cancer. Det har tagit nästan tre år för forskarna att klona T-cellsreceptorn och sedan visa att den har terapeutisk kapacitet.

– Det är första gången någon lyckats klona en T-cellsreceptor riktat mot ett prostataantigen och vi hoppas vi får möjlighet att pröva T-celler som utrustats med denna receptor i en klinisk studie. För att klara det kommer vi antagligen att ta hjälp av amerikanska kollegor, säger Victoria Rashkova, som haft projektet som ett delmoment i sina doktorandstudier.

Varje T-cell har en unik T-cellsreceptor, vilket ger stor potential att känna igen främmande antigen och döda exempelvis virusinfekterade celler. T-celler kan också känna igen och döda tumörceller, men de finns naturligt i alltför liten omfattning för att kunna utföra uppdraget Om man däremot känner till vilket unikt antigen som en viss tumörcellstyp uttrycker kan man försöka klona en T-cellsreceptor som har förmåga att binda till detta antigen. Denna receptor kan sedan i stor skala föras över till en cancerpatients egna T-celler och användas vid behandling.

KONTAKT OCH INFORMATION
Studien har finansierats av bland andra Cancerfonden och Gunnar Nilssons Cancerstiftelse

Länk till studien på tidskriftens webbplats.

Kontaktpersoner:
Professor Magnus Essand, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och SciLife Lab, tel: 018-611 02 23, e-post: magnus.essand@igp.uu.se

Doktorand Victoria Hillerdal-Rashkova, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018-611 91 83, e-post: victoria.rashkova@igp.uu.se