Bättre flyt för folk och fä i slakten
För att få kött måste man slakta djur. I Sverige slaktas cirka 450 000 nötkreatur per år. För en god välfärdsnivå för djuren ställs det stora krav på slakteriet. I en licentiatavhandling vid SLU i Skara presenterar veterinär Sofia Wiberg studier av hantering av nötkreatur i samband med slakt med fokus på både djurens och slakteripersonalens välbefinnande.
Bättre flyt för folk och fä i slakten
För att få kött måste man slakta djur. I Sverige slaktas cirka 450 000 nötkreatur per år. Förra året slaktades 93 procent av dessa på de 16 största nötslakterierna i landet. För att hålla en god välfärdsnivå för djuren ställs det stora krav på slakteriet.
En licentiatavhandling som presenteras vid SLU i Skara handlar om djurvälfärd vid slakt av nötkreatur. Veterinär Sofia Wiberg har studerat hantering av nötkreatur i samband med slakt med fokus på både djurens och slakteripersonalens välbefinnande.
Bland annat gjordes beteendestudier av djur och deras skötare där man tittade efter beteenden som indikerar stress eller obehag hos djuren. Eller som, med syfte att få djuren att röra sig framåt i anläggningen, kan vara negativa för djurens välfärd. Studierna visar att ett antal djur drivs in och bedövas utan att de eller skötarna utför något av dessa beteenden.
– Några djur utförde eller fick ta emot ett stort antal oönskade beteenden, men de beteenden som bedömdes vara mest negativa för djurens välfärd observerades endast ett fåtal gånger, säger Sofia Wiberg, veterinär och forskarstuderande på SLU i Skara.
Olämplig hantering
Många av de oönskade skötarbeteendena utfördes endast av ett fåtal skötare, och en del olämpliga beteenden såsom upprepad användning av elpåfösare observerades. Tidigare forskning visar att djur kan bli stressade av hantering och att det finns ett samband mellan skötarnas attityd och beteenden gentemot djuren.
I vissa fall kan inredningens utformning påverka skötarnas möjligheter att hantera djuren på ett korrekt sätt; höga väggar i drivgångar kan försvåra drivning framåt och skarpa svängar som gör att djuren stannar upp kan göra att skötarna driver djuren hårdare för att alls få dem att gå.
Arbetsflyt
Resultaten tyder på att ”arbetsflyt” är centralt för både folk och fä.
– För ledningen var ”flyt” viktigt för effektivitet i produktionen. För slaktarna var det, som i de flesta jobb, viktigt med ”flyt” i arbetet för att de skulle vara nöjda med arbetsdagen, säger Sofia Wiberg.
Något som i hög grad påverkar flytet i arbetet är själva djurflödet, vilket också kan ha stor påverkan på djurvälfärden. Ett ojämnt djurflöde observerades vid flera tillfällen, och många av de då observerade beteendena hos skötarna tolkades som otålighet.
– Hantering av levande djur under verklig eller upplevd tidspress är ingen enkel ekvation, och det finns en risk att det är djuren som får ta smällen, fortsätter Wiberg.
Slakttransporter och bra inredning
Slutsatsen är att god planering av inkommande slakttransporter samt inredning anpassad till både djur och människor är viktiga faktorer för en god djurvälfärd. En ändamålsenlig inredning kan förenkla drivningen av djuren samt främja ett jämnt djurflöde och därmed bra arbetsförhållanden och en god djurvälfärd. Rutiner och metoder för att driva djur till slakt behöver ses över och diskuteras för att minimera onödig eller hård pådrivning av djuren.
ÖVRIG INFORMATION
Avhandlingens titel är ”Slaughter – not only about animals. An interdisciplinary study of handling of cattle at slaughter”.
Avhandlingen är en del av ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet.
Tid: den 27 september 2012
Plats: klockan 13.15 i Hernquistaulan, SLU Skara.
