Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop

Alkohol kan ha stor inverkan på den psykiska problematiken och på hur behandlingen fungerar. Patienter med psykiska problem är också generellt känsligare än andra för alkoholens inverkan. Därför är det extra viktigt att den psykiatriska vården är uppmärksam på sina patienters alkoholvanor och utvecklar insatser för de patienter som har begynnande alkoholproblem.

I en av Christina Nehlin Gordhs studier undersöktes vilka typer av alkoholfrågeinstrument som är lämpliga inom psykiatrin. Den fråga som allmänt vanligtvis rekommenderas och som används inom hela Akademiska sjukhuset, visade sig inte vara passande inom psykiatrin. Genom att endast ställa en enda fråga missade man nära hälften av alla patienter som hade tecken på alkoholproblem.

Personalens attityder till att arbeta med alkoholproblem undersöktes också i avhandlingen. I jämförelse med sköterskor i primärvården hade psykiatripersonalen ganska god kunskap om alkoholproblem och en mer positiv inställning till att arbeta med detta. Efter tre timmars utbildning i alkoholfrågor upplevde personalen att man hade höjt sin kompetens att arbeta med något svårare alkoholproblem bland sina patienter. Vissa personalgrupper blev också mer positiva till att arbeta med alkoholproblem efter utbildningen.

Så kallade korta alkoholinterventioner har främst provats inom primärvården och visat god effekt. I en av studierna undersöktes hur sådana samtal kan användas inom psykiatrin. Två olika former av sådana interventioner provades med 150 psykiatripatienter. Efter ett år hade 29 procent av alla patienter minskat sitt drickande. Det är dock osäkert om detta berodde på den intervention de fått.

Många unga kvinnliga psykiatripatienter har riskabla alkoholvanor: 47 procent av de kvinnliga psykiatripatienterna i åldern 18-25 år rapporterade sådana vanor. För att ta reda på mer om varför intervjuades nio unga kvinnor. Studien visar att alkoholen spelade en viktig roll i deras liv. Den användes både för att passa in och för att stå ut med svåruthärdliga känslor, även som första steget i en process av självskadande beteende. Man efterfrågade hjälp från sina behandlare, framför allt med att förstå bakomliggande orsaker.  

Avhandlingens resultat kan användas vid planering av psykiatrins insatser mot tidiga alkoholproblem.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen Alcohol Use and Secondary Prevention in Psychiatric Care försvaras den 19 oktober.
För mer information kontakta Christina Nehlin Gordh, tel: 0709 — 661298, e-post: christina.nehlin.gordh@neuro.uu.se