Tidig hud mot hud-kontakt ger den nyfödda mer tid nära föräldrarna
Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett för tidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar i stället för i kuvös. Forskare har sett att barn som tidigt vårdades hud mot hud efter födseln även hade mer hudkontakt med sina föräldrar under resten av vårdtiden.
Barn som föds för tidigt eller sjuka behöver oftast vårdas på en nyföddhetsavdelning, så kallad neonatalavdelning. I Sverige behövs sådan vård efter 10 procent av alla förlossningar, vilket innebär cirka 10 000 barn i Sverige varje år. Detta innebär nästan alltid att mor/far och barn separeras från varandra.
Det är välkänt att separation mellan ett nyfött barn och dess föräldrar kan leda till svårigheter i anknytningen dem emellan. Ett sätt att göra föräldrarna delaktiga i barnets vård och minska separationen är att barnet vårdas hud mot hud med sina föräldrar, det som kallas för att vårda barnet enligt kängurumetoden, i stället för att barnet vårdas i kuvös.
Barnsjuksköterskan och doktoranden Ylva Thernström Blomqvist har i sitt avhandlingsarbete undersökt föräldrars möjlighet, motivation och upplevelse av att vårda sitt förtidigt födda barn eller sjuka nyfödda barn hud mot hud enligt kängurumetoden så mycket som föräldrarna ville, periodvis eller dygnet runt. Föräldrar har intervjuats och besvarat frågeformulär.
Resultaten visade att mammor och pappor var mycket positiva till att vårda sina barn enligt kängurumetoden och föredrog den vården framför att barnet vårdades i kuvös. De kunde och ville känguruvårda sina barn förutsatt att de fick den hjälp, det stöd samt den information från vårdpersonalen som de behövde. Föräldrar upplevde att det var lättare att vårda sitt barn enligt kängurumetoden om de fick stöd från sin partner, stöd från personalen och från anhöriga med exempelvis passning av syskon, att ordna mat och liknande. Rutiner på neonatalavdelningen och personalens attityder kunde försvåra för föräldrarnas att vårda sitt barn hud mot hud.
De barn som hade sin första hudkontakt med pappan fick sin första kontakt betydligt tidigare efter födelsen än de som började hos mamman. Desto tidigare efter födseln ett barn började vårdas hud mot hud, desto längre blev den totala tiden det sedan vårdades hud mot hud under resten av vårdtiden. Det visar att om vårdpersonalen tidigt erbjuder föräldern möjligheter till tidig hud mot hud-vård så gynnar det mer närhet under resten av hela den ibland långa vårdtiden.
Ylva Thernström Blomqvists avhandling visar att föräldrar i Sverige ville vara delaktiga i sina barns vård under tiden de vårdades på neonatalavdelning. De ville vårda sina barn hud mot hud enligt kängurumetoden och var väldigt motiverade till att göra så, trots att det ibland kunde upplevas som jobbigt. Desto tidigare efter barnets födelse föräldrarna fick börja vårda sitt barn enligt kängurumetoden, desto mer vårdades barnet hud mot hud under hela vårdtiden.
KONTAKT
Ylva Thernström Blomqvist, tel: 070-2730918
e-post: ylva.thernstrom_blomqvist@kbh.uu.se
Länk till avhandlingen: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=ab120709e27c003d6ad87da4c914?pid=diva2:547728
