Växthus i stan ett framtidsscenario
På Berga naturbruksgymnasium i Västerhaninge ska KTH bygga upp en miljö med växthus och odlingslaboratorier. Syftet är att forskare, skolklasser och allmänheten kan hitta inspiration till att göra världen mer hållbar. I förlängningen kan projektet innebära att vi kommer att få se växthus på så väl hustak, balkonger som innergårdar mitt i stan.
– Det är inte hållbart att leva som vi gör idag. I framtiden måste vi producera fler råvaror lokalt i stället för att importera maten. Här i Sverige har vi gott om vatten, men ont om värme och sol. Men det skulle till exempel gå att odla kaffe här, om vi hade en mindre energiförlust och odlade kretsloppsanpassat, energieffektivt och med spillvärme, säger Eva-Lotta Thunqvist, universitetslektor på KTH och projektledare.
För att testa växthuskonceptet i ett forskningslaboratorium bygger KTH en miljö med växthus och odlingslaboratorier på Berga naturbruksgymnasium i Västerhaninge.
”Växthuset”, som projektet heter, ska dels fungera som ett forskningslaboratorium, dels en experimentverkstad med olika aktiviteter och slutligen som kontaktförmedling för rådgivning inom exempelvis energi, trädgårdsanläggning och biodling. Växthuset ska mycket konkret visa vad hållbar utveckling är, samtidigt som det är ett modernt tvärvetenskapligt forskningscenter i framkant.
I förlängningen hoppas hon att Växthuset vid Berga naturbruksgymnasium kan locka många besökare, och att man ska kunna erbjuda konkret rådgivning till den som själv vill anlägga en växthusodling på ett hållbart sätt, antingen på taket, balkongen eller mer traditionellt på marken.
Centrum för hälsa och byggande vid KTH har också fått pengar från Delegationen för hållbara städer för att utveckla kretsloppsanpassade växthus i ett område med nyproducerade flerbostadshus på Haningeterrassen. Idén är att utveckla kretsloppsanpassade och energieffektiva växthus som kan byggas på innergårdar eller på hustaken på nybyggda hus.
Eva-Lotta Thunqvist ser en framtid där stadsmiljön utnyttjas och man anlägger odlingar på taken, för att utnyttja spillvärmen från husen.
– Det finns massor av möjligheter, men vi måste ta reda på mer om hur man gör rent tekniskt, säger hon. Hur kan vi till exempel använda regnvattnet och spillvärmen? Vilka byggnadsmaterial är mest hållbara? Går det att kombinera fiskodling med grönsaksodling i slutna energieffektiva system? Förhoppningsvis ska de nya projekten ge svar på några av dessa frågor, säger Eva-Lotta Thunqvist.
INFORMATION
Projektet finansieras av Haninge kommun, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Andra samarbetspartners är Stockholms läns landsting och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
