En enda bokstav gör hela skillnaden
Genom att bara en enda bokstav i gensekvensen byttes ut kunde sädesslaget korn odlas på våra breddgrader och ge skörd på sensommaren istället för på våren. Det visar en studie som publicerats i ”Nature Genetics” och där forskare från Göteborgs universitet deltar.
För 10 000 år sedan började människan odla sädesslaget korn i områden i Mellanöstern. Idag är korn den fjärde viktigaste grödan i världen.
I en ny studie kan nu forskare från Tyskland, Storbritannien, Italien och Sverige visa hur kornet anpassat sig till en miljö längre norrut genom att genetiskt förändrats för att anpassas till ett kyligare klimat.
Det ursprungliga kornets vagga stod i den så kallade ” bördiga halvmånen” i Mellanöstern. Här gror kornet efter varma torra somrar när de första höstregnen kommer. Bönderna kan under sådana klimatförhållanden skörda kornet på våren innan sommarhettan och torkan sätter in igen.
Men när kornet vandrade norrut med hjälp av handelsmän runt Medelhavet, till ett mera temperat klimat, var villkoren för odling helt annorlunda.
Det tog ungefär 3000 år för kornet att färdas norrut. Sädesslaget har nu funnits i dagens Europa i cirka 7000 år.
Under resan norrut fick kornet utveckla nya överlevnadsstrategier för att klara de hårda europeiska vintrarna. Det förändrandes selektivt till en gröda som kunde planteras på våren. En mer jämnt fördelad nederbörd och avsaknad av torrperioder var några av förutsättningarna.
Det nya kornet i Europa kunde dra nytta av långa sommardagar och skördades på sensommaren istället för på våren. Sommarkornet, till skillnad från det ursprungliga vinterkornet, hade nu etablerats.
Med hjälp av moderna genanalyser har forskarna nu konstaterat att en enda gen skiljer sommarkornet från vinterkornet. På ett ställe i gensekvensen av sommarkornet finns aminosyran alanin istället för prolin, som finns i vinterkornet. Den lilla förändringen gav kornet möjlighet att kunna växa under annorlunda klimatförhållanden.
Viktig kunskap inför framtiden
Forskarna är själva förvånade över resultatet att en enda gen kan innebära en sådan stor förändring och drar slutsatsen att det är viktigt att bättre förstå växters förmåga att hantera och anpassa sig till nya miljöer.
– Det är ett imponerande exempel på effektivitet i växternas evolution, och vi tror att kunskapen kan användas för att möta klimatförändringarna. Dessutom är studien ett bra exempel på ämnesövergripande arbete där kunskap från olika vetenskapsgrenar sammanförs, säger forskaren Alexander Walther.
Länk till artikel:
