Lägre priser på den svenska telemarknaden efter regelreform
Det är fortfarande en relativ hög marknadskoncentration inom den svenska telemarknaden. På senare år har dock konkurensen ökat och priserna har blivit lägre, men oklart om inte investeringstakten i nya nät kunde vara högre. Det konstateras i en rapport som Roger Pyddoke och Mattias Haraldsson, forskare på VTI, gjort på uppdrag av Konkurrensverket.
I rapporten har man, ur ett konsumentperspektiv, studerat telemarknaderna i Sverige efter regelreformerna 2003. Man har speciellt undersökt hur priser, efterfrågan, klagomål, marknadsandelar och investeringar inom telefoni och bredband utvecklats. Dessutom beskrivs hur regleringen förändrats och utvecklats.
Som en följd av möjligheten att köpa in sig på andras nätverk har nya aktörer kunnat etablera sig på användarmarknaderna. Jämfört med producentmarknaderna är marknadskoncentrationen där därför lägre, men fortfarande är antalet aktörer relativt begränsat. – Koncentrationen på producentmarknaderna är fortfarande hög. Tillgången till infrastruktur i olika betydelser domineras av företag med marknadsandelar som i samtliga fall är över 50 procent och i många fall över 70-80 procent. Det innebät att det finns ett fåtal företag med betydande inflytande på marknaden, säger Roger Pydokke.
Risk för uteblivna investeringar i ny kapacitet
Den nya regleringen kan ha hindrat utvecklingen genom att minska viljan att göra investeringar i ny kapacitet eftersom prisregleringen kan ändra de incitament som annars skulle stimulera investeringar. Detta är också en röd tråd i övergripande analyser som genomförts av den europeiska och svenska telepolitiken.
– Där pekar man på att investeringar i konkurrerande nät inte kommit till stånd i den omfattning som förväntats. I synnerhet genomförs endast ett begränsat antal kommersiella investeringar i fasta nät. Flera studier pekar på att regleringspolitiken kan ha minskat viljan att genomföra sådana investeringar. Däremot sker en snabb utbyggnad av kapaciteten i mobilnäten, säger Roger Pyddoke.
Två viktiga faktorer kan förklara den begränsade viljan att investera i konkurrerande nät. Den första är att EU-regleringen helt enkelt kan ha överskattat incitamenten att genomföra sådana investerar.
Den andra är att det sätt på vilket bestämmelserna kommit att fungera lett till regleringsosäkerhet genom att en stor del av Post- och telestyrelsens (PTS) beslut överklagats eller undanröjts av förvaltningsdomstolar.
– Den höga andelen överklagade beslut innebar att regleringens effekt försenades kraftigt och om besluten undanröjs blir marknaden i praktiken utan verksam reglering. Denna utveckling ledde först till att regeringen initierade LEK-utredningen (SOU 2006:88) och senare till att olika intressenter argumenterat för att PTS inte hanterar sin beslutsprocess på funktionellt sätt, menar Roger Pydokke.
KONTAKT
Roger Pydokke, forskare, VTI
Tel. 08-555 770 30
