Effekten av de nya reglerna för EU-moped
2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I (”EU-moped”). VTI har på uppdrag av Transportstyrelsen utvärderat vilken effekt detta haft på nyblivna mopedisters insikt om risker. fattningsvis noterades ringa effekter av AM-utbildningen på riskbeteenden och attityder till dessa beteenden, samtidigt som utbildningen uppfattades som nyttig av många.
Den 1 oktober 2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I (”EU-moped”). VTI har på uppdrag av Transportstyrelsen utvärderat vilken effekt AM-behörigheten haft på nyblivna mopedisters insikt om risker.
Sammanfattningsvis noterades ringa effekter av AM-utbildningen på riskbeteenden och attityder till dessa beteenden, samtidigt som utbildningen uppfattades som nyttig av många. En möjlig förklaring är att riskmedvetenhets- och självvärderingsaspekten inte fått genomslag och att fokus fortfarande är på kunskaper och regler trots den nya kursplanen.
Utvärderingen bygger på en webbenkät till personer i åldern 15–24 år som förvärvat förarbevis för moped klass I precis innan den nya behörigheten trädde i kraft, samt en efterstudie som genomfördes ett år senare med en likvärdig grupp, vilken förvärvade AM-behörigheten under september 2010. I det slutliga urvalet ingick 901 personer i förstudien och 946 personer i efterstudien.
Enkäten behandlade främst ungdomarnas attityder och normer avseende hastighet och alkohol och innehöll två olika scenarier med tydliga beskrivningar som respondenten fick leva sig in i. Den ena situationen handlade om att köra moped i 65 km/tim i tätbebyggt område där hastighetsgränsen var 50 km/tim. Den andra situationen handlade om att köra hem från en fest efter att ha druckit två starköl när klockan närmade sig midnatt. Resultaten visade att inställningen till alkohol och hastighet skilde sig något åt mellan för- och efterstudien.
Ett viktigt syfte med studien var att öka vår förståelse av vad som styr ungdomars risktagande i trafiken. Resultaten visade att de som själva ville köra för fort eller med alkohol i kroppen i högre grad än de andra ansåg att en sådan person var tuff, säker och klok. Däremot ansåg man inte i lika hög grad att denna person var självisk och att han/hon behövde imponera på andra. Bilden av en person som körde för fort var mer positiv än bilden av en person som körde efter två starköl. Studien visade även att de som ville agera på detta sätt kunde identifiera sig med en sådan person. Detta gällde både flickor och pojkar. För flickorna upplevdes dock att köra för fort som ett mindre ”killigt” beteende.
Det som påverkade deras vilja att köra för fort var först och främst om det upplevdes som kul eller inte. En annan viktig faktor var att de kunde identifiera sig med en person som agerade på detta sätt och om de tyckte om en sådan person. Då det gällde alkohol så handlade det även här om identifikation, men även att de tyckte om denna person. I detta fall var föräldrars acceptans viktig och dessa ungdomar upplevde ett visst tryck från kompisar.
Rapporten: http://www.vti.se/sv/medarbetare/profil/sonja_forward/
