Lägre sjukfrånvaro med kognitiv beteendeterapi
Att delta i kognitiv beteendeterapi har minskat sjukfrånvaron för dem som inte var sjukskrivna när behandlingen började. Det visar en ny rapport om rehabiliteringsgarantin från IFAU och ISF. Den smärtbehandling som ges inom garantin har däremot ökat sjukfrånvaron.
Rapportförfattarna studerar bl.a. hur sjukfrånvaro och läkemedelsanvändning påverkas av att delta i de två aktiviteter som erbjuds inom rehabiliteringsgarantin: kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering (MMR).
KBT minskar sjukfrånvaron hos majoriteten av deltagarna
Individer med psykisk ohälsa fick KBT. De som inte var sjukskrivna, och som i huvudsak arbetade när behandlingen började, hade 26 procent lägre sjukfrånvaro året efter behandlingen. De konsumerade också mindre läkemedel. Bäst effekt hade behandlingen på unga med relativt liten erfarenhet av sjukskrivning. En lite mindre grupp var sjukskriven när behandlingen började, de minskade varken sjukfrånvaron eller läkemedelsanvändningen.
– Vi tolkar skillnaderna mellan grupperna så att KBT bättre hjälper dem som har måttliga problem och fortfarande arbetar än dem som har större problem och som är sjukskrivna, säger Per Johansson som är en av rapportförfattarna.
MMR ökar deltagarnas sjukfrånvaro
Personer med smärta i rygg, nacke och skuldror fick MMR, en kombination av fysisk träning och psykologisk behandling. Deltagare i den kategorin som inte var sjukskrivna när behandlingen började ökade sin sjukfrånvaro med hela 60 procent. Medicinanvändningen minskade inte.
– Då behandlingen är omfattande har deltagandet sannolikt fungerat inlåsande för dessa individer. Det är också en erfarenhet från tidigare utvärderingar av rehabiliteringsinsatser, säger rapportförfattaren Pathric Hägglund.
Data och metod
Rapportförfattarna analyserar effekten av behandlingarna utifrån en så kallad matchningsansats där individer som fick behandling jämförs med individer som inte fick det. De använder ett rikt datamaterial från Region Skåne där samtliga deltagare i rehabiliteringsgarantin mellan januari 2010 och juni 2011 ingår.
Rapport 2012:26 Rehabiliteringsgarantin är skriven av Pathric Hägglund, Inspektionen för socialförsäkringen och Per Johansson och Lisa Laun, båda vid IFAU.
