Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll
VTI rapport 771 har som mål att ge en insyn i vilka klimatanpassningar som är nödvändiga för vägtransportsystem med fokus på svenska förhållanden. Kostnaden för vinterväghållning bedöms för staten i stort bli oförändrade, men det kommer att bli en förskjutning norrut av insatserna. Kommunernas kostnader för drift och underhåll kommer förmodligen bli lägre i söder och högre i norr.
För vägars konstruktion, drift och underhåll innebär klimatanpassningen i de flesta fall relativt stora förändringar, men det saknas idag en övergripande bild av det totala klimatanpassningsbehovet nationellt sett samt vilka åtgärder som behöver tas och som är rimliga att tas. Denna rapport har som mål att ge en insyn i vilka klimatanpassningar som är nödvändiga för vägtransportsystem med fokus på svenska förhållanden.
Rapporten går igenom historiken för Sveriges arbete med klimatanpassning inom transportsystemen, vilka klimatförändringar vi kan förvänta oss, hur dessa påverkar vägtransportsystemen på olika sätt och vilka risker och sårbarheter som klimatförändringarna innebär för Sveriges och Nordens transportsystem.
Sambandet mellan klimatet (temperatur, fukt) och vägkonstruktionen är komplext och gör det svårt att förutsäga de interna klimatparametrarna i konstruktionen utifrån det yttre klimatet. Dessutom har konstruktionens randvillkor som hydrauliska förutsättningar och dräneringstillstånd samt dess effektivitet stor betydelse. Vägmaterialens egenskaper, bundna samt obundna, påverkas också av klimatet. När klimatet förändras påverkas därmed vägens beteende och livslängd. Eftersom klimatförändringarna generellt varierar mellan Sveriges klimatzoner är det förenat med stora svårigheter att förutsäga vilken påverkan klimatförändringarna får på vägarnas beteende och livslängd.
En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli störst i Norge och minst på Färöarna. Detta beror inte bara på klimatförändringen i sig utan också på hur känsligt landet är till exempel med avseende på topografi, var bebodda områden finns och vägars sträckning. Inom vinterväghållningen i Sverige kommer saltanvändandet totalt sett att minska på grund av det varmare klimatet. Plogningstillfällena kommer antagligen minska, men beredskapen bör inte minskas för mycket eftersom de mer extrema tillfällena sägs komma att öka.
Dubbdäcksanvändningen har de senaste åren minskat framförallt i de södra delarna av landet bland annat på grund av förbud mot dubbdäck på fler och fler gator i stadskärnorna. Kostnaden för vinterväghållning bedöms för staten i stort bli oförändrade. Det kommer att bli en förskjutning norrut av insatserna. Med en övergång till mildare vintrar och därmed fler temperaturväxlingar runt noll grader förväntas problemen med tunga fordon som blockerar vägar vid dåligt väglag öka.
I södra Sverige kan extrema snöfall förekomma, men alltmer sällan. Kommunernas kostnader för drift och underhåll kommer förmodligen bli lägre i söder och högre i norr.
VTI rapport 771
