Ny teknik och nya regler ska effektivisera vinterväghållningen
Vinterväghållningen i Sverige kostar årligen cirka 2 miljarder kronor. Men det saknas bra verktyg för att kunna följa upp hur pengarna fördelas och används. I ett projekt som leds av VTI arbetar man nu för att, med hjälp av ny teknik och nya regler, optimera och effektivisera vinterväghållningen.
– Det här handlar om en strategisk satsning mot en mer kostnadseffektiv vinterväghållning, säger Anna Arvidsson, forskare på VTI och den som leder projektet.
Införandet av ny teknik bland annat för halkövervakning betyder att nya möjligheter ges för utveckling av en effektivare vinterväghållning. SRIS, Slippery road information system, är en av de nyare teknikerna som finns att tillgå på den svenska marknaden. Den bygger på att fordon på våra vägar samlar in information under tiden de kör.
Denna information tillsammans med exempelvis vägväderinformationssystem, kan sedan ligga till grund för en detaljerad bild av hur vägklimatet ser ut i realtid. En viktig del för att SRIS-tekniken ska kunna vara till användning är att regelverket för vinterväghållning anpassas till de nya möjligheterna som tekniken medför.I en förlängning menar man att samhällskostnaderna på så sätt ska kunna minska.
Projektet som VTI leder syftar till att utveckla det nuvarande regelverket som till stor del styr hur entreprenörernas arbete utförs. Med ett förnyat regelverk ska de kunna uppnå en effektivare vinterväghållning. Arbetet genomförs i nära samarbete med Trafikverket och berörda entreprenörer.
– För att få genomslag för en teknikförändring krävs det att entreprenörerna får vara med i utformandet av användandet och på så sätt få en positiv inställning till den förändring som ett förnyat regelverk innebär. Därför lägger vi stor vikt på att ha god kontakt med entreprenörerna och under projektets gång sprida och diskutera resultaten. Det är avgörande för att det nya regelverket ska bli framgångsrikt, säger Anna Arvidsson.
Inom projektet planeras också en effektiv resultatspridning. Förutom seminarier och deltagande i konferenser och workshops kommer man även att ha kontakt med de olika entreprenörsgrupperna som är tänkta att kopplas till projektet.
Projektet sträcker sig över fyra år och i och med detta kan flera testområden användas.
– Detta ger möjligheten att kunna utveckla regler och kriterier gentemot de förutsättningar som finns geografiskt och vägtekniskt. Testområdena ska representera olika typer av vintervägsklasser.
En utveckling av regelverket förväntas vidare ge möjlighet till effektivare vinterväghållning genom att det blir en starkare koppling mellan vad som förväntas och krävs i form av åtgärder och de åtgärder som egentligen utförs på vägen.
Användningsområden vad det gäller den nya tekniken och därtill kopplade regelverk blir viktiga delar både i beslutsprocessen för åtgärdsplanering och för uppföljning.
Projektet beräknas vara avslutat under 2015. Det drivs inom branschprogrammet BVFF, Bana väg för framtiden, med finansiering från i huvudsak Trafikverket.
Webbplats för branschprogrammet BVFF