Sociala medier kan förbättra samtalen i klassrummet
Borde skolan kombinera samtal i sociala medier med samtal i klassrummet? Skulle det arbetssättet göra det enklare för lärare att hantera ungdomars samtal om svåra ämnen? Det tror Erik Andersson som för fram idén i sin doktorsavhandling.
Skolor runt om i Sverige står inför ett faktum. Elevernas samtal, i form av debatt och diskussioner i digitala sociala forum på Internet, får konsekvenser för samtalen i klassrummet. Men när retoriken från Nätet brakar in i det vanliga klassrummet kan det uppstå en konflikt som förvandlar läraren till ofrivillig åsiktspolis.
Erik Andersson har nyligen disputerat i pedagogik vid Örebro universitet och Högskolan i Skövde. I sin doktorsavhandling analyserar han samtal i nätgemenskapen Svarthjärta. Han gör det för att vi bättre ska förstå hur ungdomar använder sociala medier för forma sig själva och andra till politiskt medvetna samhällsmedborgare.
En fördel med samtalen på Nätet, enligt Erik Andersson, är att fler perspektiv kommer upp till ytan än vid jämförbara diskussioner i ett vanligt klassrum. Något händer helt enkelt med en samtalet när debattdeltagarna inte längre kommunicerar ansikte mot ansikte.
– Därför menar jag att vi i skolan borde kombinera digitala samtal framför datorn med vanliga klassrumsdiskussioner. Det skulle minska risken att lärarna måste gå in och agera åsiktspolis på ett sätt som egentigen inte är demokratiskt, säger Erik Andersson.
Öppna konflikter
I sin avhandling går Erik Andersson igenom tio ämnestrådar i Svarthjärta och gör en retorikanalys av kommunikationen mellan debattdeltagarna. Det visar sig att samtalen använder sig av vad Erik Andersson kallar öppen retorik.
– Diskussionerna i forumet är argumentativa och polemiska. Det handlar inte om att nå konsensus utan det är istället den öppna konflikten som driver samtalet framåt, säger Erik Andersson.
Det konfliktorienterade och öppna sättet att föra diskussion på ligger långt från den debattstil vi kan höra politiker använda sig av i massmedia. Enligt forskning i politisk retorik använder våra beslutsfattare ofta dold retorik. Förenklat uttryckt innebär dold retorik att debattdeltagarna döljer vilka politiska intressen som ligger bakom deras argument.
Ett undervisningsrum bland andra
Erik Andersson betonar att diskussionerna i Svarthjärta handlar lika mycket om att upptäcka sig själv som att försöka övertyga någon annan.
– Diskussionerna i sociala medier som Svarthjärta är en form av utbildning. Den
formar unga människors politiska tänkande. Vi måste förstå diskussionens form,
inte minst för att agera på ett bra sätt när vi som lärare ska prata om
svåra ämnen i skolan, säger Erik Andersson.
FAKTA: Nätgemenskapen Svarthjärta skapades ursprungligen av ungdomar
som hade intresse för en viss typ av kläder och musik. Allt eftersom tiden har
gått har nätgemenskapen växt och idag är den mycket bred. Gemensnittsåldern på medlemmarna i Svarthjärta är mellan 17 och 18 år. Svarthjärta är ett fiktivt namn.
