Tidiga beslut krävs vid allvarlig händelse
Tidiga beslut i den regionala sjukvårdsledningen kan ha stor betydelse för utgången av en allvarlig händelse. Mätbara indikatorer behövs för att kunna kvalitetssäkra beslutsprocessen och i efterhand utvärdera vad som var bra eller mindre bra.
Masskrocken på E4 i Skåne och det plötsliga elavbrottet på Universitetssjukhuset i Linköping är två aktuella händelser där katastrofberedskapen satts på prov. Heléne Nilsson, doktorand i katastrofmedicin vid Linköpings universitet, har studerat 130 allvarliga händelser där sjukvården har aktiverat den regionala katastrofberedskapen.
– Vi ser att det oftast gäller händelser som stora trafikolyckor, bränder och allvarliga hotsituationer. För att vården ska kunna kvalitetssäkra och utvärdera dessa insatser behövs mätbara indikatorer, menar Heléne Nilsson (bilden).
Även störningar i sjukhusens infrastruktur, till exempel elavbrott, har inneburit att en regional sjukvårdsledning har behövt etableras för att omfördela resurserna. En av slutsatserna är att även indikatorer för att utvärdera dessa händelser behöver tas fram.
Heléne Nilsson har också genomfört simuleringsövningar för att identifiera vilka ledningsbeslut som även kan påverka den tid det tar innan en patient får sjukhusvård. Trots goda kunskaper i stabsarbete var innehållet i den regionala sjukvårdsledningens beslut ofta bristfälliga och togs inte inom den satta tidsramen, vilket ledde till att vissa patienter riskerade att avlida. Resultatet från övningar visar att tidiga beslut från ett regionalt patientperspektiv om hur skadade ska fördelas är viktiga.
– De brister som identifierats i övningar och utbildningar har i studierna visat sig vara desamma som i verkliga händelser, bland annat svårigheten att ta strategiska inriktningsbeslut. Detta är något som är viktigt vid snabba förlopp, och som vi därför måste lära ut på ett bättre sätt i utbildningarna, säger Heléne Nilsson.
I Sverige har antalet brännskadeplatser minskat och rikssjukvård bedrivs i dag på brännskadecentra i Uppsala och Linköping. I en av delstudierna utvärderades den nationella planen för hantering av många brännskador med hjälp av två simuleringsövningar där scenariot var en stor diskoteksbrand i Sälen med 400 drabbade.
Resultatet visar att en bättre nationell samordning av brännskadevård, som tidigt tar beslut om hur brännskadade ska fördelas, ledde till ett bättre patientutfall. Metoden är reproducerbar och kan användas för att utvärdera hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera även andra typer av händelser och där resultaten kan vara till stöd för katastrofplaneringen.
Avhandling: Demand for Rapid and Accurate Regional Medical Response at Major Incidents. Linköping University Medical Dissertations No. 1350. Avhandlingen läggs fram fredag 25 januari. Katastrofmedicinskt centrum, Linköping. Opponent är professor Michel Debacker, Vrije Universiteit, Bryssel.
