Äldres läkemedelsbehandling kan förbättras
Omkring 185 000 äldre i Sverige använder Apotekets tjänst ApoDos för att hantera sina läkemedel. Men ApoDos-användarna har en sämre kvalitet i sin läkemedelsbehandling, det visar en studie på 24 146 äldre i Västra Götaland. Orsaken kan vara att ApoDos-recept är mer komplicerade för läkarna att skriva och att patienterna får mindre kunskap om sina läkemedel än med vanliga recept.
Apotekets tjänst ApoDos är ett hjälpmedel för främst äldre patienter som har svårt att klara sin läkemedelshantering på egen hand, och lanseras som ett sätt att öka patientsäkerheten, underlätta doseringen och sänka läkemedelskostnaderna.
Men en avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att patienter som använder ApoDos oftare har lägre kvalitet på sin läkemedelsbehandling, även om hänsyn tas till att dessa patienter oftare är äldre, sjukare och oftare bor på äldreboenden.
En förklaring kan enligt avhandlingen, som undersökt läkemedelsbehandlingen hos 24 146 äldre personer i Västra Götalandsregionen, vara att läkarna upplever det mer komplicerat att ordinera i ApoDos-systemet än genom vanliga recept.
– En annan orsak kan vara att patient, anhöriga och involverad vårdpersonal får ett minskat engagemang i läkemedelsbehandlingen. De får också mindre kunskap om hur läkemedlen verkar och om möjliga biverkningar, eftersom inga bipacksedlar med information om läkemedlen skickas med från Dosapoteket. Slutsatsen är att det behöver bli lättare att ordinera i ApoDos-systemet, säger Christina Sjöberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
ApoDos-patienternas minskade engagemang och kunskap behöver enligt Christina Sjöberg kompenseras, till exempel genom en systematisk uppföljning och genom att Apoteket ger användarna bättre information.
ApoDos, som är Apoteket Farmacis varumärke, används i Västra Götalandsregionen av 18 procent av alla patienter över 75 år. Tjänsten används av i princip alla som bor på äldreboenden i regionen.
Christina Sjöbergs avhandling redovisar också en metod som förbättrat läkemedelsbehandlingen hos höftfrakturpatienter.
– I studien lät vi en geriatriker ge patientanpassade råd till behandlande läkare på både sjukhus och vårdcentral. Efter ett år hade den metoden fördubblat användningen av läkemedel mot benskörhet. Det är ett viktigt resultat, eftersom de flesta äldre som drabbas av en höftfraktur lider av benskörhet, säger Christina Sjöberg.
Avhandlingen Quality of drug treatment in older people – Focus on hip fracture patients and multi-dose drug dispensing försvaras vid en disputation den 1 februari.
