Skolan gynnar elever som drivs av oro och plikt
Att barn presterar olika bra i skolan är ingen nyhet. Men hur kan två barn med samma IQ, liknande hemförhållanden och samma lärare få helt olika betyg? I en ny avhandling från Lunds universitet har psykologen Pia Rosander lyckats förutspå gymnasieelevers slutbetyg genom att fastställa deras personlighetsdrag.
Pia Rosander lät, i en av tre studier, personlighetstesta 200 gymnasieelever i södra Sverige i samband med att de började gymnasiet. Tre år senare, när de fått sina slutbetyg, kunde hon konstatera ett starkt samband mellan personlighet och slutbetyg.
När man inom personlighetspsykologin talar om ”the big five” så menar man de fem största personlighetstyperna – öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, neuroticism och samstämmighet. Dessa egenskaper påverkar hur en person beter sig och är relativt stabila egenskaper vilket innebär att de inte förändras särskilt över varken tid eller situationer.
En av egenskaperna hade ett klockrent samband med höga betyg; samvetsgrannhet. Även neuroticism, det vill säga den egenskap som innebär att ångest och oro driver på eleven, ledde till höga betyg. Tvärtemot vad Pia Rosander hade trott så ledde inte öppenhet eller, med andra ord, intellektuell nyfikenhet, till höga betyg.
– Vi har alltså ett skolsystem som gynnar samvetsgranna och ångestdrivna elever, säger Pia Rosander. Det är så klart inte bra för det psykologiska välbefinnandet i det långa loppet om ångesten är en drivkraft. Det innebär dessutom att den så kallade djupinlärningen uteblir. Djupinlärningen sker bäst bland de öppna personlighetstyperna, det vill säga de som drivs av nyfikenhet.
Dagens skola gynnar alltså de så kallade ”duktiga flickorna”. Pojkar har oftare den personlighetstyp som drivs av lust och nyfikenhet och som alltså inte belönas av betygssystemet.
I flickornas fall finns ett samband mellan hög IQ och samvetsgrannhet. I pojkarnas fall är det förvånande nog raka motsatsen som gäller; de samvetsgranna pojkarna har ofta lägre IQ än de mindre skötsamma.
– En ökad skötsamhet, dvs att göra saker när de ska göras, att komma i tid etc., kan vara ett sätt för pojkarna att kompensera för bristande IQ, säger Pia Rosander, som menar att hennes resultat borde få lärare att reflektera över vad de egentligen sätter betyg på.
Andra förvånande resultat från undersökningen är att introverta personlighetstyper får högre betyg än extroverta. Pia Rosander själv antar att det beror på att extroverta personlighetstyper har så mycket annat omkring sig att de får svårt att hinna med skolarbetet.
– Mina studier visar tydligt att skolan måste vara mer individualiserad, säger Pia Rosander. Hur fångar vi annars upp begåvade elever med ”fel” personlighetstyp, de vi kallar underpresterare, som har hög begåvning men inte förmågan att t.ex. planera sitt skolarbete?
Pia Rosander menar att lärare i skolan måste få kunskap om att personlighet är något som varken eleven, lärarna eller föräldrarna kan påverka. Det hjälper, enligt henne, inte att man skäller på en slarvig elev och ber honom eller henne att skärpa sig. I stället måste dessa elever få hjälp med exempelvis struktur och studieteknik.
Mer information om avhandlingen finns här.
Pia Rosander, lärare vid Högskolan i Kristianstad, disputerar vid Lunds universitet fredagen den 25 januari med avhandlingen The importance of personality; IQ and learning approaches: Predicting academic performance. Hon har också publicerats sin forskning i internationella vetenskapliga tidsskrifter. Se nedan: Rosander, P., Bäckström, M., & Stenberg, G. (2011). Personality traits and general intelligence as predictors of academic performance: A structural equation modeling approach. Learning and Individual Differences, 21, 590-596. Rosander, P., & Bäckström, M. (2012). The unique contribution of learning approaches to academic performance, after controlling for IQ and personality: Are there gender differences? Learning and Individual Differences, 22, 820—826,
