Rörligheten stor mellan församlingar för karismatiskt troende
Jessica Moberg undersöker i sin avhandling från Södertörns högskola och Göteborgs universitet kristna frikyrkoförsamlingar som praktiserar nådegåvorna, tungomål, helande och profetior. Två saker förvånade henne när hon följde personer från dessa miljöer: att rörligheten mellan församlingarna är stor och att den materiella dimensionen betyder mycket för de troende i de församlingar hon studerat.
Hur lever de som tillhör så kallade karismatiska församlingar sin religion i dagens Stockholm? Hur ser religiositeten ut i vardagen?
Religionsforskaren Jessica Moberg, som disputerade den 15 februari, har sökt svar på detta genom fältstudier då hon under tre tremånadersperioder följt 30 personer från dessa miljöer, det vill säga kristna frikyrkoförsamlingar som praktiserar nådegåvorna, tungomål, helande och profetior. Fem av dessa personer har hon specifikt lyft fram i avhandlingen Piety, intimacy and mobility: A case study of charismatic christianity in present-day där vi får följa deras liv.
Två saker förvånade Jessica Moberg: dels att rörligheten mellan församlingarna är stor, dels att den materiella dimensionen betyder mycket för de troende i de karismatiska församlingar hon har studerat.
– De flesta har sekulära jobb eller pluggar, och även om de har en vilja om att tron ska genomsyra livet tonar de ner religiositeten och accepterar att andra regler gäller i det offentliga livet. Men det finns en frustration över att de inte kan leva sin religion fullt ut, säger Jessica Moberg.
Två teorier ingår i avhandlingen. I den första utgår Jessica Moberg från att religionen är en lärandeprocess, och har studerat hur de karismatiskt troende tränar in sin hållning till världen, till exempel genom kroppsligt upplevande, materialisering av tron, ritualisering och narrationer, det vill säga hur de knyter ihop berättelsen för att förstå sina liv.
– Församlingarna har erbjudit nära relationer och ett meningsfullt sätt att leva. Man använder ritualer och narrationer, och lägger mycket tid på husmöten där man träffas i någons hem. Genom detta byggs starka och intima band. Man kan tro att församlingsmedlemmarna var nöjda med detta, men det var inte riktigt så. På individnivå finns en längtan efter att närma sig Gud, men samtidigt finns en rastlöshet. Man shoppar loss bland församlingar och besöker flera olika, säger Jessica Moberg.
Tvärtemot vad man kan inbilla sig visade sig församlingarna inte vara särskilt slutna och inåtvända.
– Det finns en stor öppenhet för rörlighet inom den karismatiska miljön, och en stor acceptans för rörlighet från församlingsledarnas sida.
Den materiella aspekten i religiositeten har en större betydelse än Jessica Moberg först trodde. Biblar, kors och bibelcitat på väggarna visade sig vara en viktig del av vardagslivet.
– Man skickade sms med bibelcitat till varandra, man har små lappar med citat, bilder på Jesus och man skapar sig själv genom att materialisera tron. Detta är väldigt viktigt för många.
Det andra temat i avhandlingen är förhållandet till samtida processer i samhället. Avhandlingen visar bland annat hur individerna förhåller sig till samtida trender som ökad fokus på intimisering och terapeutisering, samt konsumtion.
Avhandlingens titel: Piety, intimacy and mobility: A case study of charismatic christianity in present-day
Tid och plats för disputation: Avhandlingen försvarades den 15 februari
Fakultetsopponent: Fil dr Tuija Hovi, Åbo akademi
En sammanfattning finns digitalt publicerad
