Praktik ingen säker genväg till svenska språket för sfi-studerande
I debatten hävdas ofta att vuxna invandrare skulle lära sig svenska snabbare om de inom ramen för sfi-utbildningen gör praktik på arbetsplatser. En avhandling från Göteborgs universitet visar att det inte alltid stämmer, eftersom möjligheterna till samtal på praktikplatserna kan vara små.
Doktoranden Karin Sandwall har i den första avhandlingen om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser följt fyra sfi-studerande. Hon har dels varit med i undervisningen, dels gjort video- och audioinspelningar på deras praktikplatser (en livsmedelsaffär, en klädbutik, ett vaktmästeri och en förskola). Ingen av praktikanterna tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd utsträckning på praktikplatserna och avhandlingen visar på flera anledningar till detta.
– En anledning till de ytterst begränsade möjligheterna till språkutveckling var att praktikanterna samtalade väldigt lite på praktikplatserna, säger Karin Sandwall.
Studien visar till exempel att de arbetade ensamma i cirka 90 procent av den inspelade tiden på praktikplatserna och att praktikanterna själva, i de samtal som handlade om arbetsuppgifter, bara pratade mellan ca en halv och två minuter per praktikdag. Dessutom fikade och lunchade praktikanterna ytterst sällan med de andra på arbetsplatsen, och de samtalade också allt mindre över tid.
Trots praktikanternas begränsade språkfärdighet i svenska förstod samtalsparterna så gott som alltid varandra. Detta berodde bland annat på att det de talade om var knutet till den aktuella situationen och att praktikanterna snabbt lärde sig de enkla och rutinartade arbetsuppgifterna.
– Paradoxalt nog var detta samtidigt en anledning till ett begränsat behov av att använda och få möjligheter att lära nya ord och fraser. Ett exempel är en dialog där handledarens instruktion ”Du kan ta den” och praktikantens svar ”Mmm” föregick praktikantens arbete med att placera ut varor från en stor pall livsmedel.
Karin Sandwall menar dock att praktikplatser kan stödja sfi-studerandes aktiva delaktighet i samhälls- och arbetsliv om utbildningen ges tillräckliga resurser för att närmare koppla undervisning och praktikplatser. I avhandlingen ges konkreta förslag på pedagogiska verktyg som avser att synliggöra och stärka praktikplatsernas potential för språklärande så att autentisk kommunikation kan utgöra en utgångspunkt för undervisningen.
FAKTA: SFI
Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är en grundläggande språkutbildning för vuxna invandrare där målet är att ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i samhälls- och arbetslivet. År 2011 deltog över 102 000 studerande i sfi, vilket är en fördubbling sedan 2005. Utbildningen ska kunna kombineras med bland annat praktik. Regeringen menar att utbildningen inte är tillräckligt bra och att den i högre grad ska riktas mot arbetslivet.
