Omdebatterad mask håller ställningen som människans urmoder
Forskarna tvistar om paradoxmasken är människans urmoder eller ej. Men nya studier tyder på att den faktiskt är det. Resultaten har publicerats i ansedda Nature Communications. I den internationella studien medverkar svenska forskare från Göteborgs universitet och Göteborgs Naturhistoriska Museum.
Paradoxmasken är en centimeterstor enkelt byggd varelse som bara påträffas regelbundet vid den svenska västkusten. Masken saknar hjärna, könsorgan och andra viktiga organ.
Forskarna tvistar om ursprunget
Frågan om huruvida paradoxmasken har en nyckelposition i djurens utvecklingsträd eller inte har zoologerna länge varit oeniga om. Skulle den ha en nyckelposition betyder det mycket för förståelsen av den evolutionära utvecklingen av organ och cellfunktioner, som till exempel stamceller. Frågan är alltså inte bara viktig för biologin utan även för potentiella biomediciniska tillämpningar.
– Det är helt fantastiskt att en av djurrikens evolutionära nyckelorganismer lever direkt utanför dörren till Göteborgs universitets marina forskningscentrum. Och detta är faktiskt det enda ställe i hela världen där man kan forska på djuret, säger Matthias Obst vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Det första exemplaret av masken insamlades vid Gåsö ränna i Gullmarn år 1878 av August Malm och finns bevarad på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Här är hans insamlingsflaska.
Masken nära släkt med människan
Genetiska studier tyder på att paradoxmasken tillhör gruppen deuterostomia, den exklusiva skara dit människan tillhör.
– Vi är alltså kanske närmare släkt med paradoxmasken, som inte har någon hjärna, än vi är med till exempel humrar och trollsländor, säger Matthias Obst.
Även om masken inte är särskilt lik människan, har utvecklingsbiologer hänvisat till att den tidiga embryonala utvecklingen av masken visar likheter med den gruppen människor tillhör. Men problemet har varit att aldrig någon tidigare kunnat se paradoxmasken utveckling.
Nu har dock en forskargrupp på Lovéncentet Kristineberg och Göteborgs Naturhistoriska Museum lyckats med vad inget gjort förut; att isolera alldeles nykläckta små paradoxmaskar.
– Och dessa nykläckta maskar uppvisade inga som helst rester av avancerade drag! Snarare visar de likheter med ganska enkla och urgamla djur som till exempel koraller och svampdjur, säger Matthias Obst.
Västkusten unikt forskningscenter
Studien visar också vilken värde Göteborgs universitets marina stationer har för viktigt grundforskning.
– Lovéncentet vid Göteborgs universitets är den enda platsen i hela världen där man kan studera paradoxmasken. Det bidrar till att forskare från hela världen kommer till Gullmarsfjorden för att lösa en av de stora gåtorna i djurlivets evolution, säger Matthias Obst.
Länk till artikel: http://www.nature.com/naturecommunications
