Så skyddar vindruvan mot hjärtsjukdom
Färgen och den lite sträva känslan i rödvin kommer från en naturlig substans som kan motverka hjärt- och kärlsjukdom. Men även vitt vin och alkoholfri druvjuice kan ha positiva effekter, visar en laboratoriestudie vid Linköpings universitet.
Att ett måttligt vindrickande kan skydda mot hjärtåkommor är väl belagt, men mekanismen bakom är hittills okänd. Farmakologiforskaren Ingrid Persson ville pröva hypotesen att någon kemikalie i vinet påverkar enzymet ACE, som spelar en viktig roll bakom högt blodtryck. Att sätta in medicin som hämmar detta enzym är ofta den första åtgärden vid hjärtsjukdom.
I studien som publiceras i tidskriften International Journal of Nutrition, Pharmacology, Neurological Diseases användes odlade celler från mänskliga navelsträngar för att undersöka hur ACE-aktiviteten påverkades av olika drycker. Cellerna fick bada i rött, vitt och rosévin, druvjuice och resveratrol, ett kosttillskott som utvinns från druvor och marknadsförs mot hjärtproblem. Som kontroll användes 13-procentig etanol. Efter tio minuter i 37-gradig temperatur analyserades utfallet.
Alla vinsorter som testades, oavsett färg, liksom den alkoholfria röda druvjuicen orsakade en signifikant sänkning av enzymaktiviteten. Den vita druvjuicen, kosttillskottet resveratrol och etanolen gav däremot ingen effekt.
Ingrid Persson drar slutsatsen att det är innehållet av flavonoider – den gemensamma beteckningen på en grupp kemikalier som finns i bland annat vindruvor – som orsakar hämningen av enzymet, inte alkoholen.
Innehållet av flavonoider i druvor skiljer sig beroende på färg och sort, jordmån, klimat och geografiskt ursprung. Vid framställning av vin och druvjuice har också produktionsmetoden betydelse.
Användningen av navelsträngsceller har skett med tillstånd av de berörda mödrarna. Ingrid Persson är numera universitetslektor i biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet.
Artikel: Red wine, white wine, rosé wine, and grape juice inhibit angiotensin-converting enzyme in human endothelial cells av Ingrid Persson. Int J Nutr Pharmacol Neurol Dis online 25 feb 2013.
