Lillebror ser dig – men förebygger inga brott
Vanligt folk som fotar och filmar – de så kallade medborgarjournalisterna – har blivit en allt viktigare faktor att räkna med vid brottskontroll. De traditionella övervakningskamerorna kompletteras idag med den kontroll som vem som helst kan utöva genom att ta bilder och filma händelser i sin omgivning med mobiltelefonens kamera.
Men den ökade risken att fastna på film förebygger inte brott. Det säger sociologen Agneta Mallén vid Lunds universitet, som nyligen publicerat en studie om medborgarjournalistik vid brottsövervakning.
Agneta Mallén utgår i sin studie från de två första fallen av medborgarjournalistik i Finland. Dessa omfattar två kriminella händelser – i det första har en förbipasserande filmat hur två väktare misshandlar en man som ligger i handfängsel på marken och i det andra har en student filmat en riksdagskandidat som uttalar sig rasistiskt på ett valmöte. Bägge filmklippen har publicerats på YouTube samt i nationella tv-nyheter. Mallén poängterar dock att denna nya form av kontroll är universell:
– Mobilkameror och Web 2.0-teknologi används i hela världen. De första kända bilderna och filmklippen av medborgarjournalister publicerades i samband med attacken mot World Trade Center år 2001. Idag publicerar dagstidningar dagligen läsarnas bilder och tv-nyheterna innehåller filmklipp som filmats av allmänheten.
Enligt Mallén har kontrollen som medborgarjournalisterna utövar både för- och nackdelar. Till fördelarna hör att mobiltelefonkamerorna möjliggör en mer demokratisk nyhetsrapportering då vem som helst kan synliggöra orättvisor i samhället genom att filma dessa.
Nackdelarna med medborgarjournalistens kamera är i mångt samma som de nackdelar man vanligen kopplar till traditionella övervakningskameror: Ingendera förebygger brott eftersom den kontroll som bägge kameror möjliggör utövas först efter att en kriminell händelse ägt rum. En annan nackdel är att mobiltelefonens kamera kan, liksom traditionella övervakningskameror, upplevas kränka individens integritet. Mobiltelefonens kontroll kan även ses som stämplande – ett filmklipp kan avslöja en incident som, om den inte upptäckts, gått obemärkt förbi och inte stämplats som kriminell.
– Intressant är också att allmänheten, den forna publiken, nu blivit aktörer som både mottar och förmedlar information, säger Mallén. Den kontroll som medborgarjournalisten utövar är ändå mildare än den rigorösa kontroll vi dagligen utsätts för i ett övervakningssamhälle. Fastän de flesta av oss har en mobiltelefonkamera och skulle kunna utöva kontroll över våra medmänniskor, gör vi det inte.
