Palliativ vård passar ej multisjuka äldre
Palliativ vård är inte anpassad till multisjuka äldre på särskilt boende, vilket gör att insatserna är otillräckliga eller sätts in för sent. Vårdpersonal är inte heller rustad för att prata om döden och har ofta svårt att hantera sina egna känslor inför döendet visar en avhandling av Ingela Beck.
Äldre personer som flyttar in på särskilt boende är ofta multisjuka och i stort behov av vård och omsorg. Studier visar att ca 40 procent avlider inom det första nio månaderna efter inflyttning.
Ensamma med svåra beslut
– Personal som arbetar på äldreboende är ofta utlämnade och ensamma med svåra beslut och undersköterskor och vårdbiträden får ta allt större ansvar för vården, säger Ingela Beck.
Ingela Beck är sjuksköterska och forskare vid Lunds universitet, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, och har undersökt undersköterskors och vårdbiträdens erfarenheter av palliativ vård till äldre personer vid särskilt boende.
– Den palliativa vården initierades oftast sent, under vårdtagarens sista dagar i livet när denne inte längre kan äta och dricka trots hjälp från personalen. Personalen uttryckte att de behövde stöd och upplevde att ledarskapet var otydligt, men att de fick styrka genom bekräftelse från varandra (och vårdtagare och närstående), menar Ingela Beck.
Saknas resurser
Palliativ vård är en rättighet för alla som lider av en obotlig sjukdom och betonar fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter.
– Fokus ligger ofta på patientens fysiska besvär och det saknas resurser för de känslomässiga och existentiella aspekterna och behoven, i kontakterna med både den äldre och dennes närstående, säger Ingela Beck.
Personal vid vård- och omsorgsboende upplever även att det är svårt att hantera relationen med vårdtagarna då man fokuserar mest på de praktiskt uppgifter som ska genomföras.
Workshops med fokus på förändringsarbete
Genom studiecirklar och workshops med betoning på förändringsarbete på enheten, har personalen på vård- och omsorgsboendet fått redskap för lärande om ett palliativt förhållningssätt.
– Genom att personalen träffas i arbetsgrupper och diskuterar känslomässiga, existentiella och relationsmässiga aspekter får de ett ökat fokus mot vårdtagarnas och närståendes situation inte bara under vårdtagarens allra sista dagar i livet utan under hela vårdtiden.
– Men det blev också tydligt för personalen att det fanns hinder i organisationen i form av bristande resurser och ledarskap för att genomföra mer övergripande förändringar i verksamheten i att implementera ett palliativt förhållningssätt vid boendet. Det innebär att också stödet till ledare inom vård- och omsorgsboende behöver bli bättre för att skapa mer genomgripande förändringar säger Ingela Beck.
Text: ÅSA HANSDOTTER
Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet, 12 mars 2013
Artikeln även publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns.
