Köttjakt försämrar regnskog
Jakten på kött i den afrikanska regnskogen medför en halvering av antalet apor. Men jakten får även andra negativa följder. När aporna blir färre minskar fröspridningen som aporna bidrar med, och då försvinner viktiga fruktträd. Därmed förändras regnskogarna.
Det är allmänt känt att skövling av världens regnskogar är ett stort problem. Men det är inte bara trädfällning och kalhyggen som förändrar regnskogarna. Ett forskningsprojekt vid Lunds universitet har studerat vilka effekter som jakt har på själva skogen. Forskarna har undersökt regnskog i Nigeria, där lokalbefolkningen jagar för att få mat för dagen. De djur som jagas är i princip alla däggdjur, inklusive människoaporna gorilla och schimpans samt några andra mindre aparter.
– Jakten har en dramatisk effekt på skogens sammansättning och struktur, liksom avverkning men utan att man hugger några träd, säger Ola Olsson, forskare på biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Både människoapor och mindre apor är nämligen viktiga fröspridare i regnskogen genom att de livnär sig på en rad olika frukter. När antalet apor minskar på grund av jakt minskar även deras fröspridande funktion. Och när färre fruktfrön sprids kommer färre nya fruktträd att växa i skogen. Istället kommer sannolikt arter med vindspridda frön att ta över. Ola Olsson betonar att den aktuella studien inte med säkerhet kan svara på hur skogarnas sammansättning kan komma att förändras, men han nämner att det kan tänkas bli betydligt mer buskar och lianer. Effekten av detta får även negativa följder för lokalbefolkningen.
– Många av de träd som är fröspridda av apor är även värdefulla för människor eftersom folk i närheten av skogarna samlar mycket frukter och nötter, säger han.
Dessutom uppstår en ond cirkel eftersom en skog utan fruktträd blir obeboelig för apor. Ola Olsson efterlyser bättre skydd för naturreservat och nationalparker samt bättre information och utbildning till befolkningen i byarna. Han konstaterar att orsaken till jakten är delvis komplex. Köttet utgör en billig och tillgänglig proteinkälla för fattiga människor, men också en källa till kontanter om man lyckas sälja bytet till städerna där befolkningen gärna betalar bra för apkött.
– Alla våra studieområden är i skyddade områden, men skyddet är otillräckligt, säger Ola Olsson.
Han konstaterar att träden även har andra ekosystemfunktioner, i form av kollagring och genom att de påverkar kretslopp och läckage av näring. När trädslagens sammansättning ändras så ändras även dessa processer, befarar forskarna. Studien, som Ola Olsson gjort tillsammans med den nigerianska forskaren Edu Effioms, publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
