Ny forskning om poliser, kontroll och etnicitet
Hur hanteras etniska minoriteter av polisen, vaktväsendet, ungdomsvården, frivilligorganisationer och andra kontrollerande instanser? En känslig fråga som myndigheter förhåller sig till men ogärna talar om. Klart är i alla fall att etnisk tillhörighet står alltmer i centrum för samhällets kontrollapparat. Det menar en grupp forskare inom kriminologi som intervjuat såväl de kontrollerade som kontrollörerna.
– Få ämnen är så svåra för en kriminolog att forska om som etnicitet. Det är otroligt laddat och man får vara beredd på påhopp från flera håll, säger professor Malin Åkerström som har forskat om brott de senaste 30 åren. Nu har hon tillsammans med forskare från Göteborgs, Stockholms och Lunds universitet gjort ett gemensamt försök att studera hur samhällets kontrollapparat förhåller sig till icke etniska svenskar.
I en nyutkommen antologi har de sammanställt studier om bland annat:
– Hur poliser hanterar anklagelser om rasism.
– Trygghetsarbete i Landskrona: Staden skulle göras till en tryggare plats. Fältarbetare, poliser och vakter placerades på strategiska områden som samtliga var mötesplatser för fram för allt invandrarungdomar. Det fanns enligt forskarna en outtalad enighet om var insatserna skulle göras för att Landskrona skulle bli en lugn stad.
– Hur etniska minoriteter inom poliskåren hanterar kollegornas jargong. Poliser med invandrarbakgrund vittnar om tillfällen då de möter en rasistisk jargong inom polisen. Även om påhoppen inte gäller dem själva så påverkas de givetvis.
– En studie diskuterar migration och konstaterar bland annat att Sverige och Tyskland har en mycket större andel utländska medborgare i fängelserna än exempelvis Storbritannien. Detta trots att Storbritannien har en strängare strafflagstiftning. Anledningen tros vara att Storbritannien är bättre på att inkludera sina invånare på arbetsmarknaden.
– En studie av bevakningsföretag med väl utarbetade strategier för vilken hudfärg vakterna bör ha vid olika uppdrag. En blond och en mörk vakt är exempelvis standard vid utryckning i förorten.
– En sak som flera av studierna har gemensamt är att man utgår från att det är viktigt med likhet, att folk med samma etniska bakgrund kommunicerar bäst med varandra, säger professor Malin Åkerström. Vissa studier pekar dock på tillfällen då matchningen är ett problem och uppfattas som diskriminerande.
