Momslagar i behov av reformering
Mervärdesskatten bygger på en skillnad mellan skattesubjekt och konsument och i den svenska lagstiftningen finns det delar med oklarhet kring detta. Dessutom finns det brister i den svenska lagstiftningen i förhållande till EU-rätten. Det här är frågor som Björn Forssén berör i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
– En klassisk fråga för forskningen är om rättsliga figurer, som inte är rättssubjekt, det vill säga varken fysiska eller juridiska personer, ändå kan vara skattesubjekt och inte betraktas som konsumenter, säger Björn Forssén, som är advokat och har behandlat ämnet i sin licentiatsavhandling som del av en doktorsavhandlingen.
Då gällde det om hur man ska betrakta juridiska personer, till exempel aktiebolag, som inte har någon självständig ekonomisk verksamhet. Där konstaterade han att den problematiken har funnits ända sedan den första momslagen 1969. Det beror på att bestämmelser i inkomstskattelagen sedan dess mer eller mindre har integrerats i mervärdeskattelagen.
Enkla bolag och partrederier
I doktorsavhandlingen ligger fokus på hur man ska betrakta enkla bolag och partrederier. Ett enkelt bolag (och partrederier påminner mycket om det) är inte en juridisk person, delägarna redovisar var och en för sin andel i bolaget. Eftersom bolaget inte är en juridisk person är det heller inget rättssubjekt och då uppstår just frågan om denna rättsliga figur kan anses vara en skattskyldig person enligt huvudregeln i EU:s mervärdesskattedirektiv.
– Båda de här områdena är intressanta för om den svenska lagstiftningen är EU-konform vad gäller åtskillnaden mellan skattesubjekt och konsument i mervärdesskattelagen, en skillnad som är fundamental för systemet med mervärdesskatt.
Finansdepartementet har föreslagit en förändring i lagstiftningen, som helt skulle frikoppla mervärdesskatten från inkomstskatterätten. Men Björn Forssén menar att det är en allt för begränsad ändring och den skulle inte vara tillräcklig för att tillfredsställa EU-kommissionen, som 2008 inledde ett förfarande om fördragsbrott mot Sverige. Finansdepartementet verkar inte inse att kommissionens kritik främst riktar sig mot begreppet skattskyldig och dess användning för bestämningen av avdragsrätten i mervärdesskattelagen.
Björn Forssén menar att forskningen alltså skulle kunna ligga till grund för en mer genomgripande reform av mervärdesskattelagen. Där skulle man dels kunna samordna den svenska lagen med EU:s mervärdesskattedirektiv.
Hindra uppluckring
Dessutom skulle en sådan översyn också hindra den uppluckring av gränsdragningen mellan
skattesubjekt och konsument, som enkla bolag och partrederier bidrar till. Björn Forssén har upptäckt att det även i Finland finns sammanslutningar som inte är rättssubjekt men ändå gjorts till skattesubjekt genom en särskild regel i den finska momslagstiftningen.
– Sverige skulle lämpligen tillsammans med Finland kunna göra en framställan till EU om att ändra mervärdesskattedirektivet så, att enkla bolag och liknande sammanslutningar kan vara beskattningsbara personer.
En reformerad lagstiftning skulle inte längre inbjuda till oönskade så kallade upplägg för att ge avdragsrätt till dem som inte har karaktär av beskattningsbara personer. För konsumenterna innebär det dessutom fördyringar om inte förädlingskedjorna består av företag som är rättssubjekt, det vill säga enkla bolag och partrederier.
