Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ett problem med den ekonomiska forskningen är närheten till politiken, där politikerna kanske lyssnar mer till den forskning som gynnar deras syften – som till exempel försvar av tillväxtbegreppet eller business as usual.

Till skillnad från naturvetenskap brukar samhällsvetenskap ha svårare att hävda sin objektivitet. Detta gäller kanske särskilt nationalekonomin som ibland kallas just politisk ekonomi. Det går en skiljelinje mellan forskare som ansluter sig till den neoklassiska skolan och dess kritiker, där de förra lutar mer åt att nationalekonomin liknar naturvetenskapen och matematiken, medan de senare anser att ekonomisk vetenskap inte kan vara värdeneutral, att den alltid innehåller ett element av ideologi.

Ett tecken på närheten mellan den ekonomiska forskningen och politiken är att politiker i alla tider har varit nyfikna på vad som händer inom forskningen, och i vissa fall lutar sig mot teorier och modeller för att motivera sin politik.

– Det är lätt att se att politiker tar till sig nya idéer beroende på sin egen ideologiska ståndpunkt. Det var socialdemokratiska och liberala ledare som följde Keynes råd om att stimulera ekonomin under depressionen, och det var Storbritanniens konservativa premiärminister Margaret Thatcher och USA:s republikanske president Ronald Reagan som tog fasta på Friedmans monetarism, säger Klas Eklund, adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Carl B Hamilton är professor i nationalekonomi och Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesman. Han har stor erfarenhet både från forskningen och från politiken. Vi frågar honom vad han tror om vilka förändringar som krävs och vilka institutioner som behövs för att tillförsäkra de nationella politiska systemen det inflytande och det återflöde som är nödvändigt.

– Politiker är ofta mycket intresserade av den ekonomiska forskningens resultat, inte minst i Sverige. Ibland försöker politiker mana fram bättre beslutsunderlag genom “mer forskning” på ett område. Men alla de frågor som ställs inom politiken är inte forskningsbara. Det bortser politiker ofta från. Det finns en övertro på forskningens möjligheter att lösa politikers egna problem, säger han.

Texter i tema världsekonomi: Ingrid Kindahl, Jonas Ohlin och Danil Lundbäck
Redaktör: Danil Lundbäck
Illustrationer: Magnus Elweklint
Fotografier: Diapix
Faktagranskning: Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera